Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1914 - Grimlund, Otto: Taylorsystemet eller rationell arbetsledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt dagsverke. Överenskommelser
arbetarna mellan att arbeta långsamt äro
överallt gängse inom industrin.
Arbetsprestationerna skulle kunna i det
närmaste fördubblas. Detta skulle
avlägsna en av de viktigaste orsakerna
till dåliga tider, arbetsbrist oeh
fattigdom och medföra högre avlöningar,
förkorta arbetstiden och förbättra
levnadsförhållandena. Det är ett
självklart faktum, att det största
välståndet kan existera endast som en följd
av strävan att åstadkomma så mycket
som möjligt. -— Taylor framhåller som
ett faktum, att inom nästan alla
teknikens grenar den vetenskap, som ligger
till grund för varje arbetsprocedur, är
så betydande, att den arbetare, som
bäst praktiskt kan utföra arbetet, ej
är i stånd att fullt förstå denna
vetenskap. Därför måste ledninge n,
om arbetet skall bedrivas efter
vetenskapliga lagar, övertaga och utföra
mycket av det arbete, som nu lämnas
åt den egentlige arbetaren. ”Det nära,
förtroliga samarbetet mellan ledningen
och arbetarna är den innersta kärnan i
det moderna på vetenskaplig grundval
byggda systemet.” Intet driftsystem
i världen kan tillförsäkra varaktigt
välstånd åt vare sig arbetsgivare eller
arbetare, men Taylor försäkrar, att
hans ”kraftbesparingssystern” gör de
dåliga tidernas verkningar mindre
djupgående, och gör mellantiderna
längre, mera blomstrande, lyckligare
oeh vida mer förskonade från split och
oenighet. —:
Efter detta korta och på grund av
dess korthet kanske något
ofullständiga sammandrag av mister Taylors
system torde vi vara fullt på det klara
med dess ställning till den socialistiska
arbetarerörelsen. De principer, på
vilka hela systemet bygges, stå i strid
med socialismen. Men innan vi övergå
till en kritisk granskning av dessa
principer torde inte vara ur vägen att
se hur systemet förts ut i det
praktiska livet.
Under den rationella driftsledningen
får arbetsledningen betydligt mera
arbete och ansvar än nu är fallet. Dessa
nya plikter för arbetsledningen indelas
i fyra huvudgrupper:
1) Arbetsledarna utveckla för varje
arbetsdetalj ett system, en vetenskap,
som ersätter den gamla
”på-en-höft”-metoden.
2) På grund av rationellt studium
välja de sina arbetare samt öva dem,
undervisa dem och utbilda dem, under
det att hittills arbetaren själv valde
sitt arbete och övade upp sig bäst han
kunde.
3) De arbeta i hjärtligt samförstånd
med sitt folk, så att de kunna vara
säkra om, att allt arbete utföres enligt
de rationella grundsatser, som
fastställts.
4) Arbete och ansvarighet delas
nästan lika mellan arbetsledningen och
arbetarna. Ledningen övertager det
arbete, för vilket den har större
förutsättning än arbetarna, under det att
förut allt arbete och den största delen
av ansvarigheten vältrats på
arbetarna.
Det viktigaste grunddraget i det
nya systemet är ”pensumidéen”.
Varje mans dagsarbete planeras på
förhand av ledningen. Skriftliga
instruktioner, som i detalj angiva arbetet,
böra utlämnas. Detta pensum anger
ej blott vad som skall göras, utan även
hur det skall göras oeh den tid, som
får åtgå till utförandet. Och varje
arbetare, som lyckas fylla dessa krav,
erhåller en tilläggspremie av 30 till 100
procent. Taylor påpekar här, att dessa
pensum måste beräknas så, att en man
som lämpar sig för arbetet må kunna
hålla sig stark och sund under en följd
av år och bli nöjd och välbärgad i st. f.
utarbetad.
De fyra nämnda grundsatserna,
systemets principer, kunna, enligt
förf., tillämpas på alla slags arbeten
från det enklaste till det mest
invecklade. Författaren anför några nog så
intressanta exempel, som här i korthet
refereras.
Exempel I. Lastning av t a c
k-järn utföres utan verktyg. Bäraren
böjer sig ner, tar upp en tacka på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
