Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Händelser och spörsmål - Möller, Gustav: Socialdemokratiska ungdomsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongressen uttalar sitt beklagande av, att
den socialdemokratiska riksdagsgruppens
ledning i väsentlig mån frångått partiets
program, exempelvis i militär-,
författnings-, skol-, jord- oeh tullfrågorna, ja, i
vissa av dessa frågor rent av bekämpat
strävanden till en mera klar socialdemokratisk
politik.
Av partiprogrammets tolv punkter har
riksdagsgruppen alltså ”frångått” fem.
Likväl är ordet ”exempelvis” ingalunda
•ditsatt på skämt, ty som bekant har
riksdagsgruppen även ’ ’frångått ’ ’ punkt X i
programmet, som talar om folkförsäkringen.
Precis halva programmet är sålunda
övergivet. Och att andra hälften ännu ej
”frångåtts” beror helt visst endast på att tid och
tillfälle saknats.
Undra på att kongressen under dessa
omständigheter ansåg sig i resolutionens
fortsättning böra ”uttala den förhoppningen
att hela riksdagsgruppen för framtiden
driver en politik som står i mera samklang mod
partiets program och socialismens
principer” — och till slut ansåg ställningen
kräva följande ”lojala” hotelse:
Under andra förhållanden måste
förbundet och dess medlemmar taga i övervägande
huruvida icke fullföljandet av dess
socialistiska uppgifter kräver att i framtiden
endast verka för sådana kandidater, som klart
och otvetydigt förbinda sig att främja
förverkligandet av partiets program.
I närmaste samband med denna välmenta
hotelse står uppenbarligen ändringen av
partikongressens resolution om
’’partiet och ungdomsrörelsen”. Denna
resolution, godkänd av en delegation från
ungdomsförbundets centralstyrelse, fastslår
nämligen att ungdomsförbundet må förklara sig
”redo att vid alla tillfällen främja partiets
verksamhet i full överensstämmelse med av
partiet oeh dess underavdelningar fattade
beslut”. Ungdomskongressen utbytte slutet
mot orden: ”i full överensstämmelse med
partiets program och socialismens principer”.
Om denna ändring ej skett, hur skulle
man då kunna sätta upp egna
riksdagskan-didater? Oeh att gå fram med speciella
riks-dagskandidater i strid med partiets, det är
dock enligt nyaste läror särdeles viktigt för
bevarande av orubbad enighet och gott sam-
förstånd mellan parti och ungdomsrörelse.
Den som säger annat är en eländig
provokatör!
Vad nämnda ändring i övrigt angår så —
hur orimligt är det icke, att partiet skal!
bestämma, vad som är dess program och
socialismens principer? Hur självfallet är det
icke, att ”partiets ungdomsrörelse” kar
långt större kompetens och är den riktige
rättsinnehavaren i dessa stycken. På sina
häll tycks man egendomligt nog leva i den
vanföreställningen, att ungdomsrörelsen är
någon slags lärjungesamling, som har
att inhämta vad socialism och socialistisk
politik är. Denna grundliga villfarelse har
då sannerligen ungdomskongressen
definitivt undanröjt. Ungdomsrörelsen är tvärtom
deh stränge socialistiske och politiske
skolmästaren, som på sin höjd kau tilldela
några få riksdagsmän betyget godkänd. O
ungdom!
Kongressen utsände även i anledning av
kriget å både danska, norska och svenska
ungdomsrörelsens vägnar ett manifest till
den skandinaviska ungdomen, i vilket det
bl. a. heter:
”På samma gång som de
socialdemokratiska ungdomsförbunden sålunda inlägga sin
flammande protest mot kriget, dess
upphovsmän och tillskyndare, mana vi
arbetareungdomen till den skarpaste möjliga kamp
mot kapitalismen, militarismen och
nationalismen, hävdande Marx’ ord, att arbetarna
icke ha något fädernesland.”
Utan att för tillfället ingå pä någon
diskussion av detta Marx’ uttryck — om
vilket en Bebel uttryckligen vitsordat att
”Marx’ lärjungar icke längre godkände
denna sats i ’Kommunistiska manifestet ’ ’ ’
— må det konstateras att med denna sats
som utgångspunkt för sin
försvarsni-hilism har den socialdemokratiska
ungdomsrörelsen ställt sig på precis samma
ståndpunkt som det gamla socialistiska
ungdomsförbundet vid sin kongress år 1903, efter
vilken utbrytningen skedde. Dess resolution
i militärfrågan hade följande lydelse:
Enär kongressen anser att proletariatet
icke har något fädernesland eller något
annat att försvara samt anser att det blott är
ett barbariskt arv detta, att ett lands med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
