Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1915 - Händelser och spörsmål - Möller, Gustav: Socialdemokratiska ungdomsförbundet - Sandler, Rickard: Ett franskt-tyskt krig mellan antropologer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgare på befallning skola gå ut ock mörda
ett annat lands, alltså uttalar kongressen, att
Socialistiska ungdomsförbundet ’ar
försvars-nikilistiskt och vill därför göra följande
ändring i programmet: ”En av förbundets
viktigaste uppgifter är att med alla till buds
stående medel bekämpa krigseländet i vilken
form som helst: militarism eller
folkbeväpning. ’ ’
Den, som skriver detta, torde få
anledning att till mera ingående behandling
upptaga vad här endast flyktigt kunnat
vidröras och kort konstateras. Doek må redan
nu fastslås att om ungdomskongressens
beslut ej skola stanna på papperet utan
levandegöras, så har partiet icke längre
någon ungdomsrörelse.
Ett franskt-tyskt krig mellan
antropologer.
I ett föregående häfte av Tiden har ett
exempel givits på rasbegreppets utnyttjande
i världskriget, ett krig mellan
professorer likaväl som mellan soldater. För
krigsguden är icke ens vetenskapens område
något heligt rum. Det är icke första gången
han hetsat professorer att efter förmåga
förvandla vetenskapens marker till ett —
visserligen för de agerande mycket ofarligt —
slagfält. Den mänskliga hjärnans logiska
apparater äro bristfälliga. Under trycket av
stora världshändelser kan man alldeles icke
vava säker att de fungera normalt. Även
hos forskaren av facket kunna tankebanorna
då bli lika krokliniga som
haubitsprojekti-projektilen träffar motståndaren oeh
åtminstone sårar, då den icke kan döda. Det enda
märkliga med Lamprechts förut refererade
krigsoperationer på antropologiens fält är att
motståndskraften visar sig vara ringa även
hos hjärnor i de högsta rangklasserna.
Det saknas emellertid ingalunda
prece-densfall. Just antropologin liar många
gånger degraderats till en tjänstepiga åt
politiken och dess ’ ’fortsättning med andra
medel”, såsom Clausewitz definierar kriget. Med
fransk-tyska kriget är ett sådant fall
förknippat: duellen mellan fransmannen
Quatrefages och tysken ViTchow om den
”preussiska rasen”, en duell mellan de
båda ländernas mest berömda antropologer.
Det -stora fransk-tyska kriget var visserli-
gen avslutat, då antropologernas lilla krig
utbröt. Men sammanhanget är påtagligt.
Den vetenskapliga diskussionen är endast
krigets ”fortsättning med andra medel”.
Den angripande partein, Quatrefages, röjer
det ofrivilligt. Då Quatrefages skall
karaktärisera den preussiska rasen finner han.
dess anticiviliserade drag ådagalagda
framförallt genom det tyska bombardemanget
på naturhistoriska museet i Paris — där
Quatrefages var intendent.
Ar 1871 lancerade Quatrefages sin
preussiska ras, först i en antropologisk
facktidskrift,. sedan i en artikel i Revue des deux
Mondes, omedelbart citerad med förtjusning
och kommenterad på vederbörligt sätt i den
franska dagspressen. Quatrefages
förklarade, att preussarna, Germaniens
härskande-folk, icke hade något med germanerna att
göra. De voro nämligen icke alls av
nordisk eller teutonsk ras.* De härstammade
i stället från finnarna och borde sålunda
klassificeras tillsammans med dem och
lapparna, ty finnar och lappar änsåg man
då, av språkliga grunder, som besläktade
folk. Summan av detta blev, att
preussarna voro en ”lägre” ras, i Germanien
invandrade främmande barbarer, som
upprättat sitt välde där med svärdet allena.
Hur Quatrefages bevisade deras
fortbeståen-de barbariska böjelser är redan nämnt.
Det kan tyckas underligt, att
fransmännen kunde finna något tilltalande i att vara
besegrade av en lägre ras. Teorin om den
lappsk-finsk-preussiska rasen godtogs
‘tacksamt och utnyttjades på bästa sätt. Den var
ju stämplad med en hög’ auktoritets namn.
Inför detta hot mot nationens intressen
och ära måste Tyskland mobilisera. Det
brast ingenting i krigsberedslcap på detta
område. Fläcken måste avtvås, ehuru
visserligen icke i blod utan i ett oskyldigare
* Antropologerna indela Europas
befolkning i tre raser: den nordiska eller
teutoniska rasen (långskallig, högväxt, blond), den
alpina rasen (kortskallig, undersätsig,
brunett) och medelhavsrasen .(långskallig,
kortväxt, mörklagd). .Denna indelning skär
tvärs igenom språkgrupperna (germaner,
romaner, slaver o. s. v.) och får således ej
sammanställas med dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
