Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Carleson, C. N.: Ödestvång och klassvilja. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• •
“Odestvång" och klassvilja.
För TIDEN av C. N. CARLESON.
A) I sin ”Neue Zeit”-studie,
betitlad ”Internationalismen o. kriget”, har
Kautsky haft ett tillfälle som kanske
aldrig förr att sprida ljus över det
tema, där han för sexton år sedan
tvista-dade med Eduard Bernstein, nämligen
om de ekonomisk-sociala
framstegs-och regresskrafternas egenskap av ett
nästan praedestinationsartat öde och
den mänskliga medvetenhetens och
viljans förmåga att bemästra dem. I
världskrigets utbrott finner han ”en
bekräftelse på våra teoretiska
åskådningars riktighet” — d. v. s. vår
mening om produktionskrafternas tendens
under en kapitalistisk samhällsordning;
så till vida kan kriget betecknas
som ”en oundviklig nödvändighet”, som
dessa krafter i fullt fri utveckling
måste logiskt leda till den
sammanstötning, som vi nu bevittna. Under detta
”ödestvång” leva således alla folk och
alla klasser i av modärna kapital
behärskade länder, massorna och
institutionerna, de styrda och de styrande.
Klassansvar, gruppansvar, partiansvar,
individuell handling måste alltså
underordnas detta utvecklingstvångs logik,
och ansvaret bringas i relation till
denna. Ett blott och bart klarläggande
härav kan dock knappast lösa det
dilemma, vari socialdemokratin i en
dylik kris råkar, då den å ena sidar.
pekar på ”en nödvändig verkan” —
krisens objektivitet—, medan å andra
sidan socialdemokratin som målmed-
vetet handlande grupp i samhället
strävar att vinna ett bestämmande
inflytande på detta ”utvecklingsöde”
genom medveten handling ■— en
handling, vars syfte i detta fall hade
varit krigets avvärjande. Analogt har
man plägat framhålla som socialismens
uppgift att genom reglering av
produktivkrafterna förebygga och utplåna de
rent ekonomiska kriserna, att
genomföra en ordning, där samhällets
rörelser — i stället för att visa oss
bilden av kurvor från kris till kris •—•
vore jämna, behärskade. Ej häller på
det utrikespolitiska området i sin nära
beröring med samhällenas ekonomi kan
då gärna finnas för oss någon annan
grundsyn, någon annaji strävan och
något annat mål. Vi äro förpliktade till
ntedveten handling, när krigsfara
nalkas. Vi äro förpliktade att motverka
detta ”ödes” hemska bud.
B) Fram till en oviss tidpunkt —
nämligen fredsslutet — skjuter nu
Kautsky, kanske i känslan av atl
socialdemokratin måste ”rehabilitera sig”, en
intervention av ”den
socialdemokratiska politikens ande”. Han torde
således antaga, att denna ”ande”, som
intet mäktat åstadkomma till krigets
för-hindring, utan förlorade sig likt en
bäck i ökensanden, skulle kunna spela
en större roll vid krigets avslutning.
Man måste då även antaga, att de a
k-t i v a faktorer, somi framkallat kriget,
då skulle till den grad ha försva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
