Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Carleson, C. N.: Ödestvång och klassvilja. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gats, alt socialdemokratin, för vilken
iespeklen vid krigsutbrottet tydligen
var vida mindre än den själv velat
förutsätta, med någon effekt åtminstone
skulle kunna göra sin mening
gällande. Därom är det svårt att döma.
"’Andan” finge väl då i första rummet
söka hjälp och stöd i krigets
avskräckande inverkan på folkmassan, och det
bleve då vår uppgift — en uppgift, som
en del socialdemokratiska partier föga
beaktat under fredsåren — att inprägla
medlen mot allsköns militarism och
hemlig diplomati alt användas i käck
offensiv och icke i fatalistisk
resignation, att klarlägga i en inbrännande
bild allt som haft sammanhang med
katastrofen •— därvid ej förglömmandes
socialdemokratisk svaghet på vissa håll.
Om Kautsky i ett teoretiskt
re-sonnemang utgår från likartade
förhållanden i alla kapitalistiska storstater,
borde ju slutsatsen ha blivit den, att
socialdemokratin varit i stånd att följa
en gemensam linje, att uppträda
gemensamt och likartat i alla länder. Det
skulle då kunna sägas, att
förhållandena icke varit likartade i fråga om
arbetarorganisationens
utbredning och fasthet och att det
därför varit orimligt att fordra av ett
land vad man kunnat fordra av ett
annat, att man alltså av något land
kunnat fordra ”för stor prestation”. Tar
man då i betraktande organisationens
styrka, så kan den tyska
socialdemokratin, som städse framhållit sig själv som
ett mönster för klarhet och styrka,
knappt undgå förebråelsen för att. ha
lämnat ett intryck av för liten
prestation.
C) Vid världskrigets utbrott, synes
Kautsky vilja framhålla, var det ound-
vikligt, att socialdemokratin uppdelade
sig i grupper (efter nationer och
allianser) med skilda meningar om
ansvaret för kriget. Del har skett, men
hur tager man parti? Från samma
synpunker somi de borgerliga klasserna
och partierna eller från andra?
Tager man parti på grund av att
händelser och handlingar visa, att en större
skuld ligger där och en mindre skuld
där eller å priori med benägenhet att så
mycket som möjligt urskulda sin egen
nation och öka på skulden hos en
annan? Har man dessutom som t. ex.
en dr Sudekum låtit sig påverkas av
expansionsutsikter för eget. land?
Eller kan man slutligen överhuvudtaget,
tänka sig t. o. m. i denna kris även ett
det opartiska omdömets
slutliga ”partitagande”, format och
föranlett av vad som’ är objektivt sant
och rättvist? Atl en internationell
socialdemokratis strävan och mål trots
de exceptionella svårigheterna måste
vara detta, kan väl ej bli föremål för
minsta tvivel eller invändning. Ja, jag
ville tillägga: att nå denna objektiva
klarhet och fasthet i omdömet borde
just nu vara alla socialdemokrater
angeläget.
D) Kautsky vänder sig mot den
chauvinistiska satsen: ”Right or wrong, my
country” (”Rätt eller orätt — mitt
fosterland främst” 1). Då han icke accepterar
denna, är väl följaktligen hans mening,
att rätt och fosterland böra
sammanfalla så långt som det objektivt rätta kan
utrönas och klarläggas. Därmed komme
vi ett stycke bort ifrån och ovan den
gängse nationalismen. Eljes vore man
innanför denna och utanför vad vi
hittills betraktat som socialistisk
interna-tional. Alltså har en socialdemokrat plikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
