Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Carleson, C. N.: Ödestvång och klassvilja. I - Sköld, Hannes: Klasskampen i Balkans nationalstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— att försöka förlaga intryckel av
Marx’ ord med all slå fast atl ”n u råder
mycket mer likhet mellan
arbe-lareklasserna än 1870”, att
”förhållandet är helt annorlunda än då”. Ett par
ord ytterligare till denna epok: Franz
Mehring skrev en gång: ”möjligheten
att hindra Bismarck och Napoleon i
deras hantverk fanns ej”. Fanns år 1914
möjlighet att hindra Wilhelm II eller
Berchtold eller tsaren i deras
hantverk? Hur många fjät har det gått framåt
på 44 år? Om Friedrich Engels i ett
’ brev av år 1882 trodde sig kunna
konstatera, att ” den lilla smulan
republikansk internationalism” (1830—1848
väsentligen blott i Frankrike) ”stegrade
den franska chauvinismen”, gav den
en roll av ”världsbefriare" — skulle
man ju som modärn parallel härtill
kunna spörja, om ej tysk
koncentra-tionssocialism har någon del i
våra dagars tyska expansionism med
sin tillvällade roll som
"världsorgani-satör”.
(Forts.)
Klasskampen i Balkans nationalst ridei\
För TIDEN av HANNES SKÖLD.
Den naive, som tror att det är
tanken som skapar världen och inte
världen som skapar tanken, brukar
stundom, när marxisten påpekar det
materiella kraftspel, som ytterst är
krigens orsak, komina med invändningen:
”Ja, men det har ju funnits
religionskrig! Det har ju funnits nationella
krig.” Han påminner om
teaterbesökaren, som inte ser den skrumpna
huden under landsortsprimadonnans
smink och som blir häpen, när han
längre fram någon gång träffar damen
ifråga i verkliga livet och märker, att
hennes fägring var blott sken.
Plockar man bara av dessa krig
deras kolibriskimrande ideologiska
skrud, så skall man finna att det inte
förhåller sig annorlunda med dem än
med korpen i påfågelsfjädrar.
Rannsakar man deras tillkomst och förlopp
skall man finna, att det är helt andra
och realare faktorer, som förorsakat
dem, än religion och språklig
skiljaktighet — varvid naturligtvis ej bör
förbises att även dessa faktorer, fast
i andra hand, kunna utgöra
ekonomiska moment av betydelse.
Särskilt lärorika i detta fall äro
kanske de strider, som sedan förra
århundradets början förts på den
olyckliga Balkanhalvön. Man har i dem
velat se ett de förtryckta kristna
nationernas krig mot den
muhammedanske turken, alltså ett kombinerat
religions- och nationalitetskrig.
Den sentimentala
frireligiöst-libe-rala engelska opinionen har,- särskilt
sedan Gladstone, framförallt
framhävt det religiösa draget i striden och
har härutinnan mötts på halva vägen
med den Pleliga Synodens Ryssland,
vilket drömmer om alla
grekiskt-or-todoxa länders ening under sin
kyrkliga hegemoni med minst lika stor iver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
