Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Sköld, Hannes: Klasskampen i Balkans nationalstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kades bland befolkningen, uppkom ett
självägande småbondestånd, vilket än
i dag utgör folkflertalet inom alla
balkanländerna utom de efterblivna
länderna Albanien oeh Montenegro,
där ju feodalväsendet ännu i dag ej
hunnit ta död på den gamla
(patriar-kaliska) stamförfattningen. Det är
på detta småbondestånd som den
demokratiska utvecklingen på halvön
byggt under de gångna decennierna.
I vissa hänseenden har den nått,
åtminstone rent formellt, lika långt som
i parlamentarismens mönsterländer:
både sobranjen i Bulgarien oeh
skupsjtinan i Serbien äro sålunda
en-kammarrepresentationer valda enligt
en ytterst demokratisk röstskala, och i
det hänseendet kan t. o. m. vårt land
behöva gå i skola hos dessa eljest föga
utvecklade länder. Rättvisligen bör
dock erkännas, att
industriproletariatet där nere ännu är fåtaligt och svagt
och att därför bönderna ännu ej
kommit till den punkt, där deras intressen
allvarligt gå isär med
lönarbetareklassens. M. a. o. den punkt, där
böndernas demokratism gripes av
vacklan och räddhåga.
Den nationella emancipationen har
emellertid skett endast stegvis, och
först de senaste balkankrigen bragte
den med ett jättesteg närmare
slutmålet. De viktigaste oavgjorda
spörsmålen voro efter detta krig den
niakedo-niska frågan och den serbiska frågan.
Den etnologiskt sett mest
svårlösta är otvivelaktigt den förra, ty i
Makedonien bo både serber, greker
oeh bulgarer (jämte en del turkar,
judar, zigenare och kutsovlacher) om
varandra. Huvudmassan av befolk-
ningen utgöres emellertid av de
egentliga makedonierna, vilka tala en
dialekt som kan sägas vara en
gränsdialekt mellan serbiska och bulgariska.
Likheten torde i övervägande grad
ligga på den senares sida, och själva
kalla sig de flesta makedonier för
bulgarer, under det en liten grupp
in-telligensare kämpa för en egen
make-donisk stat. Då nu provinsen efter
andra balkankrigets utgång delades
väsentligen mellan Serbien och
Grekland, kom Makedonien att bli ett slags
balkanskt Elsass-Lothringen, som
ständigt kommer att i Bulgarien
underblåsa revanschtanken. Men även
här gäller det, att striden mindre
föres om de s. k. nationella värdena än
om ekonomiska fördelar, ty
Makedonien, och särskilt Var dar dalen, anses
för halvöns fruktbaraste del, och den
som kommer i besittning av den äger
nyckeln till Balkans kornbod.
Den serbiska frågans svårighet
ligger i ett helt annat plan. Det är
känt, att mer än hälften av alla
serber bo inom Österrike-Ungerns
gränser. Till den redan förut talrika
serbisktalande befolkningen kom år 1908
de då ockuperade provinserna Bosnien
och Herzegovina, vilka intill dess
nominellt stått under turkisk
överhöghet, ehuru sedan 1878 samtidigt under
österrikiskt protektorat. Då den
ungturkiska revolutionen utbröt,
begagnade sig Österrike av Turkiets tillfälliga
svaghetstillstånd att förvandla
protektoratet till även formell överhöghet.
I Bosnien oeh Herzegovina
existerade emellertid de gamla feodala
förhållandena ifrån turkiska tiden kvar
med oförminskad kraft, oeh den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
