Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Möller, Gustav: Socialdemokratins representationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skillnad — följer man Ströms linje, då
måsle man på förhand i lag
fastställa vilket slaigs frågor,
som på detta vis skall uppskjutas,
innan man kan definitivt besluta i dem.
Det vore ju tämligen meningslöst alt
överlämna åt riksdagens andra
kammare en dylik besynnerlig ställning,
att den själv i varje särskilt fall skulle
bestämma, om avgörandet av en fråga
skulle uppskjutas. Ty elt sådant
uppskjutande sker ju i och med att ett
förslag avslås. Alla dessa
bestämmelser om flera läsningar och vilka
frågor, som skulle kräva läsningar vid
olika riksdagar, måste tydligen skrivas
i grundlagen. Dylika grundlagsstadgar
bliva alltid mer eller mindre
otympliga, sakna möjlighet att smidigt
anpassas efter situationens krav och
utgöra en ganska betänklig inskränkning
i förmågan atl snabbt kunna fatta
beslut.
Följer man däremol min linje behövs
ingen särskild grundlagsbestämmelse i
detta avseende. Då är varje fråga
avgjord, om bägge kamrarna äro eniga;
kunna kamrarna icke enas uppskjutes
däremot avgörandet på viss begränsad
tid. Folket får i val avgöra, vilken
kammare det anser ha. rätt i saken.
Vilket är mest. praktiskt? Nog
förefaller det mig, som om denna
skillnad snarast talade till
tvåkammarsy-stemels fördel.
Ströms linje medför, rent mekanisk
som den är, att man, å ena sidan, av
grundlagen kan tvingas att uppskjuta
avgörandet av frågor, vars rätta
lösning alla människor äro eniga om,
medan, å andra sidan, frågor, vars rätta
lösning är högst omtvistad, kunna
omedelbart avgöras. Skall det vara någon
mening alls i uppskov, så bör
uppskovet uppenbarligen drabba de frågor,
där den rätta lösningen är svår atl
komma på. I delta avseende måste ett
överhus nied suspensivt veto enligt
sakens natur bli en betydligt bättre
regulator än en efter bestämd formel
gjord lagparagraf.
Komma vi så till sakkunskapen.
Ström erkänner naturligtvis alt
sakkunskapen icke helt kan ignoreras,
men den skall medverka i
samhällsarbetet
t. ex. genom att låta sakkunniga med
yttrande- och förslagsrätt deltaga i
ut-skottsarbetet, genom alt inbjuda experter
alt i mån av behov demonstrera sina
meningar inför utskotl och kamrar, genom
att hänskjula vissa frågor för ytirande till
vissa rådgivande församlingar, kårer,
sällskap eller institutioner före definitiv
utskottsbehandling.
Det viktiga, för Ström ligger alltså
icke däri att vissa frågors avgörande
uppskjutes, icke heller däri att
sakkunskapen får etl betydande inflytande
före frågornas avgörande. Han är med
om både uppskoven och om
experternas deltagande i frågornas behandling
ända in i riksdagens utskott, men vad
han icke är med om, det är att det blir
experternas inflylande som får vålla
uppskovet. Det vill han hellre
överlåta åt en mekaniskt själlöst verkande
lagparagraf...
Jag skulle kunna sluta, här. Det är
ju tämligen absurt att diskutera detta
problem från en sådan utgångspunkt
som att det är i själva förekomsten av
två kammare brottet mot de
demokratiska principerna ligger. Finns
det överhuvud något brolt mot etl
”fullt demokratiskt styrelsesätt” i hela
denna sak ligger det naturligtvis däri,
att man icke omedelbart
realiserar folkviljans alla önskningar utan
tillåter uppskov i vissa stycken. På den
punkten äro Ström och jag lika
brottsliga, så brottsliga, som alla människor,
som kunna tas på allvar, förmodligen
skola visa sig vara.
Om jag fortsätter beror det blott
därpå, att några påpekanden ytterligare
synas vara mycket av nöden för atl
söka förta verkan av en del högst
besynnerliga förvirrande påståenden.
Del förefaller, som om man icke
in-selt, att införandet av suspensivt
velo i själva verket bryter udden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
