Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Möller, Gustav: Socialdemokratins representationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■av ett tvåkammarsystems
antidemokratiska karaktär.
Del förskräckliga förfasandet över de
privilegier, ett tvåkamuiarsystem
enligt min förut i Tiden ytterst kort
skisserade tanke skulle ge vissa
sakkunniga, har jag verkligen ingen respekt
iör. Ström vill ge experterna
yttrande-och förslagsrätt i riksdagens utskott -—
ett ganska betydande privilegium! Allt
sådant är ju dock bara en lek med ord.
Då Ström p*å tal om det suspensiva
vetot utbrister:
Vilken egendomlig ställning! Denna
k-ämniare, särskilt vald för atl företräda
■sakkunskap, snille och vett, gent emot
■den stackars okunniga folkvalda
kammaren, denna lysande expertkammare skulle
kanske blott få sina stora andliga gåvor
reipakierade på 3 år i sänder. Sen blevo
•de av noll och intet värde! Jag undrar hur
•durni’, kammare, som nog ej skulb sakna
en viss självkänsla, skulle känna sig i en
dylik situation.
— så kan jag helt enkelt svara honom,
alt dä riksdagens utskott inkallat något
• ”snille” och därmed erkänt att det
finns folk, som bätlre begriper en viss
fråga, än utskottet självt, blir detta
■”snilles” ställning ännu egendomligare,
ty det kan ju hända att hans eller
hennes mening bara respekteras en halv
timme.
Och då Ström vidare gör sig skyldig
(ill följande ”rolighet”:
Men där (ill kommer, vad som iir värre,
att med säkerhet en svår dualism, en bitter
kamp skulle uppstå mellan dessa båda
kamrar, vilka dock båda ju sades skola
s.tå på demokratisk botlen. För . vilken
skali då en sann demokrat taga parti, för
d»n sakkunniga delen eller för den
folkvalda delen av den demokratiska
represen-, a ticnen? Nå, det finnes ju en
räddning, man finge väl lila till alt folket
skulle , taga .parti för den oumbärliga
sakkunskapen och : då skulle väl dualismen
och striden så småningom lösas så, att
man ändå.till slut accepterade enkammar-
systemef, men — med avskaffande av den
folkvalda kammaren!
— så kan jag, som jag (ror med ett
visst fog, förebrå honom både naivitet
och en för en god demokrat högst
besynnerlig misstro mot folkeis förmåga
atl uppskatta sin härskarställning. Om
de två kamrarna i en sakfråga stannat
i olika beslut, så tar jag icke parti för
den ena eller andra kammarens
mening efter ett försök att uppskatta,
vilkendera som är mäst demokratiskt
sammansatt, utan försöker bedöma
vilken som har rätt. Och för min del
rkuile jag icke ens i drömmen vågat
ifrågasätta, att folket skulle kunna ge
sig själv en så usel direkt vald
kammare, alt det sedan helt enkelt vill
avskaffa denna kammare.
Svagheten i min position tycks
Ström aldrig ha upptäckt. Själv är
jag emellertid fullt medveten om den.
Det kan hända att min tankegång
skulle visa sig mycket svår att
tillfredsställande genomföra, emedan det självklart
möter stora besvärligheter att göra upp
fullt bäriga linjer för det av mig tänkta
överhusets sammansättning. Därjämte
kan med fog göras den invändningen,
varför personer, utsedda med hänsyn
till deras sakkunskap i en viss kategori
av frågor, skola få inflytande på
massor av frågor, som ligga utanför deras
specialområde?
Vad den förstnämnda svagheten
beträffar, så måste man först enas om,
vilken slags sakkunskap som ur social
demokrafisk-reformatorisk synpunkt
har allvarlig betydelse för
samhällsarbetet. Att Ströms teologie professorer,
biskopar, landshövdingar, generaler,
amiraler, arbetsgivare och godsägare
då utan vidare kunna lämnas ur
räkningen behöver väl knappast särskilt
påpekas.
Vad som däremot synes ganska
påtagligt, det är alt. den tekniska, den
ekonomiska, den hygieniska, den
pedagogiska, den administrativa, den
kooperativa, den lagtekniska, den
jord-brukstekniska och den i arbeta refrå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
