Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1915 - Sandler, Rickard: Ur brevväxlingen mellan Marx och Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under brevväxlingen mellan London och
Manchester börjar tankeutbytet mer och
mer att gälla teoretiska spörsmål, som
äro föremål för vännernas gemensamma
uppmärksamhet. Det tidigaste av dessa
meningsutbyten är det som här nedan
publiceras. Till detta och alla sådana
uttalanden på den ekonomiska teorins
område bör från början erinras, att vad man får,
icke är den slutliga ståndpunkten utan
olika utvecklingsstadier i utformandet av den
åskådning, som fått sin monumentala
slutliga gestalt i Kapitalet.
49.
London den 7 januari 1851.
Käre Engols!
Jag skriver till dig i dag för att förelägga,
dig en questiuncula theoretica1),
naturligtvis naturae politico-
eco-nomicae*).
Du vet — för att börja a b o v o 3) — att
enligt den. Ricardoska ränteteorien är
jordräntan ingenting annat än skillnaden mellan
produktionskostnaderna och priset på
produkten eller — såsom han också uttrycker
det ■— skillnaden, mellan det pris,, till
vilket1 den sämsta jorden måste sälja för att
täcka sina omkostnader (varvid profiten
och arrendeavgiften alltid inberäknas 1
omkostnaderna), och det pris, till vilket
den bästa jorden, kan sälja. Jordräntans
stigande bevisar enligt honom, såsom han
själv utlägger sin teori:
1. Man tar sin tillflykt till allt sämre
slag av jord eller samma kvantum kapital,
successivt använt på samma jord ger icke
samma avkastning. Med ett ord: jorden
försämras i samma mån befolkningen
måste avfordra den större avkastning. Den
blir relativt ofruktbarare. Vari sedan
Malthus funnit sin. populationsteoris4) reala
grundval och vari hans lärjungar nu söka
sitt. sista nödankare.
2. Räntan kan blott stiga, om
spannmålspriset stiger (åtminstone
ekonomiskt legalt); den måste falla, om
detta faller.
3. Om ett helt lands räntal5) stiger så
är detta endast att förklara därigenom, att
en mycket stor massa lelativt dålig jord
uppodlats.
Dessa tre propositions6) motsägas nu
överallt av historien.
1. Det lider intet tvivel, att allt sämre
jordarter uppodlas i och med
civilisationens framsteg. Men lika litet är det tvivel
underkastat, att dessa sämre jordarter
äro-relativt goda i jämförelse med de förut
goda, på grund av vetenskapens och
industriens framsteg.
2. Alltsedan 1815 har spannmålspriset,
fallit från 90 till 50 shilling och därunder
— före kornlagarnas7 avskaffande,
oregelbundet men stadigt. Jordräntan har stadigt
stigit. Så i England. ’ M u t a t i s m
u-tandis8 överallt på kontinenten.
B. I alla land finna -vi,’ såsom redan
Eetty9) påpekade, att då spannmålspriset,
sjönk så steg landets totala räntal.
Huvudsaken i allt detta är att försona
räntelagen med framsleget i agrikulturens
fruktbarhet i allmänhet, varigenom,
allenast å ena sidan de historiska fakta kunna
förklaras och den Malthuska
försämringsteo-rien icke blott i vad den gäller arbetarne
utan även i vad den gäller jorden, undan-,
röjes.
Jag tror, att saken enkelt kan förklaras
på följande sätt..
Antag, att på ett givet stadium av
agri-kulturen priset på en quarter10 vete är 7
shilling, och att en acre" jord av bästa
kvalitet som betalar en ränta av 10
shilling avkastar 20 bushells. Avkastningen
pr acre är alltså = 20X7 eller = 140
shilling. Produktionskostnaderna belöpa sig i.
detta fall till 130 shilling. 130 shilling är
alltså priset på produkten av den
sämsta uppodlade jorden.
Antag att det nu inträder en allmän
förbättring av agrikulluren. Förutsätta vi
denna, så antaga vi på samma gång att
vetenskap, industri och befolkning äro
stadda i tillväxt. En genom förbättring
allmänt ökad fruktbarhet hos jorden
förutsätter dessa betingelser,, till skillnad från den
blott genomi det tillfälliga inträffandet av
en . gynnsam årstid frambragta
fruktbarheten.
Vetepriset antages falla från 7 till 5 shil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
