Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1915 - Jacobson, Malte: Krigets orsaker och krigets mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigets orsaker och krigets mål.
För TIDEN av MALTE JACOBSON.
H. G. Wells börjar sin bok om
”Kriget som skall göra slut på krig”, med
följande beaktansvärda distinktion:
”Orsaken till ett krig och
målet för ett krig äro icke
nödvändigtvis detsamma.”
Han tillämpar själv distinktionen för
Englands del på följande sätt:
”Orsaken till detta krig var invasionen i
Luxemburg och Belgien. Vi förklarade krig
emedan vi voro bundna av traktat att
förklara krig ... vår heder och vårt högtidliga
löfte tvingade oss. Men när vi nu
invecklats i krig, böra vi fråga oss, vilket är det
mål, som vårt krig syftar till. Vi kunna
icke bara kasta tyskarna tillbaka över den
belgiska gränsen och säga dem att så få de
inte göra en annan gång. Vi äro i krig med
denna kolossala militärmakt, som vi på allt
sätt sökt hålla fred med ända sedan den
reste sig på den franska imperalismens
ruiner 1871. Och krig är strid på liv och död.
Vi ha antingen att tillintetgöra eller alt
bli tillintetgjorda, Vi ha icke sökt denna
vidräkning, vi ha till det yttersta arbetat
på att undvika den, men när den nu blivit
oss påtvingad, är det en skyldighet att se
till, alt det blir en grundlig uppgörelse. Det
är en slrid som berör varje man och varje
hem i vart och ett av de stridande
länderna. .. Det är en strid som måste föras till
slut så att varje man i var och en av
nationerna ifråga förslår vad som hänl. Där får
inte bli något diplomatiskt biläggande av
striden, som lämnar den tyska
imperialismen någon möjlighet öppen att inför sitt
folk förklara bort nederlaget och börja nya
förberedelser. Vi böra gå på lills vi äro
alldeles förbi eller tills tyskarna som folk
känna att de äro slagna och äro övertygade
alt ha fått nog av krig.”
Wells är som synes angelägen orn att
Tiden n:r 4 1915.
visa att kriget skapat nya uppgifter.
Mycket av det man önskat skulle bli en
verklighet, men för vilket ingen velat ta
till vapen, det ger ett pågående krig
både tillfälle och rätt att med makt
realisera. När England nu en gång tvingats
ut i strid, må det icke blott föra striden
till slut utan framför allt till ett
lyckligt slut. Wells är viss om att det för
Englands militära aktion öppnats de
vidaste ideella, perspektiv: ett krig mot
militärmakten Tyskland blir ett krig mot
kriget; blott det sista stora våldsväldet
störtats (alla europeiska stater utom
Tyskland äro enligt Wells ”fredsstater”),
skall fred i Europa bli möjlig, ingen
skall mera kunna göra affärer i krig,
ingen skall ha intresse av krig,
vapenfabrikationen skall förstatligas och haven
neutraliseras, Heigoland — och
Gibraltar och Malta och S:t Helena och Perim
och Singapore skola bli fasta stationer i
det förenade Europas händer.
Man kan väl säga att folken i alla de
stridande staterna tvingats att göra en
liknande ålskillnad mellan orsakerna
till kriget och de mål som de själva
kämpa för. Särskilt ha de
socialdemokratiska partierna: haft anledning att
observera dlen. De ha i regel bekämpat
de makter och den politik, gom
framkallat kriget, men när trots allt olyckan
kom, då hade de ingenting annat att
göra än att lämna debatten om orsaker
och skuld och i stället göra klart för
sig vad kriget gällde och handla däref-
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
