Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1915 - Jacobson, Malte: Krigets orsaker och krigets mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bien var den omedelbara anledningen
till kriget, och alt Österrikes krav voro
elt brulall övergrepp mot en suverän
stat, ett ingrepp i dess
tryckfrihetsordning, och alt Österrike slulligen vägrade
att underkasta denna sjuka sak
skiljedom. Med della för ögonen tillspetsar
han sin anklagelse mot
Österrike(-Tysk-land) i följande påstående om vad
kriget gäller, det kämpas, säger han, ”för
käbbel om småord, för tryckfrihets- och
grundlagskränkning, för dom utan
bevis, för undertryckande av ett fritt
folk, men mot skiljedomsidén”.
Elt sådant utfall förefaller vid förslå
påseende icke rimligare än om en
liberal ämbetsman i Åmål ville påstå om
en storstrejk, som ulvecklade sig från en
oenighet om en tvåöresförhöjning av
limlönen och som förde med sig elt
brytande av några kollektivavtal och där
ar-betarne till sist vägrade hänskjuta
tvisten till skiljedom, atl den för arbelarnes
del var en slrid mot skiljedom och
m o t kollektivavtal. Det borde ju vara
uppenbart att de eventuella brott en
person begår för att nå elt mål icke få
förväxlas med målet självt.
Det vore också en förolämpning mot
artikelförfattaren i fråga dr Hedén, att
stanna vid denna analogi med
storstrejken och påbörda honom förväxlingen av
orsak (medel) o. mål. Han kan undgå den.
Han kan mena alt ett åsidosättande av
skiljedomsförfarandet under alla
omständigheter måste belraktas som det
väsentliga för ens position (ill de
krigande. Alla mås(e i det landels slrid,
vilket underkastade sig skiljedom, se en
slrid mot skiljedomsidén, alldeles
frånsett det berättigade i de intressen, som
della land kan ha att förfäkta, och
frånsett om icke den s(a(, som det kämpar
mot, har gjort och kommer alt göra
långt värre rättskränkningar i långt
större skala. Det blir en senare sak, kan
dr Hedén mena, först ner med denna
rätlskränkare. Österrike vägrar att
underordna sig ett skiljedomsbeslut — det
börjar därmed krig mot skiljedomsidén,
och Ryssland, det — som dr Hedén så
sagoslundsvackert uttrycker Rysslands
aktion — ”försvarar ett litet
skiljedoms-krävande land”, det försvarar
skiljedomsidén.
En sådan rätlinjig förenkling av ett
stridsläge är socialdemokrater icke
obekant från sociala sirider. De
”objektive”, de liberale bli — storstrejken må
tjäna som exempel -— deciderade i sina
sympatier, så snart några
arbetargrupper bryta mqt den formella rätten (bryta
ett kolleklivavlal t .ex.). Striden blir
därigenom, enligt dem, icke längre en
blolt ekonomisk kraftspänning utan en
slrid för och emot den samhälleliga
rättsordningen. De som kränka rällen,
måste kuvas, sak samma om deras reala
rätt därvid hindras att segra. Den får
segra senare och på ändra vägar.
Denna ståndpunkt är hållbar, blott
man konsekvent följer den. Man får
vara beredd att erkänna .att man
utkräver nederlagets hämnd över en av de
stridande, även då den andra parten
hade sin skuld i att situationen blev
sådan den blev.
Påståendet att Tyskland-Österrike
strida mot skiljedomsidén kan även på
ett annat sätt vara formellt
oklanderligt, om dr Hedén nämligen i
Öslerrike-Tysklands sätt alt arrangera ett krig
ser något som en annan slat, t. ex.
Ryssland, icke skulle ha varit i stånd (ill.
Då tar dr Hedén Öslerrike-Tysklands
krigsförklaring som elt avgörande symp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
