Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Hedén, Erik: ”Bröd, frihet och självansvar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksdagsgrupps flertal då besluter
bevilja kreditivet, något som ej kan anses
omöjligt, då det ju synes 50m om
flertalet antingen gillar eller ursäktar det
tyska mönsterpartiets hållning i ett
liknande fall. De som då ville rösta nej,
övertygade att en ringa och alls ej
förödmjukande medgörlighet skulle bringa
fred — de skulle hindras att, så sant.
de vilja gälla för socialister, motverka
ett krig, som de med starkt skäl tro
innebära landets och socialismens
undergång.
Men man behöver ju blott utgå ur
gruppen för att handla fritt? En
angenäm och hedrande situation för ett
parti, icke sant, att hysa en sorts
medlemmar, som’ få hedras med
socialistiska valmäns förtroende och intaga en
framskjuten ställning i partiet men ej
få tillhöra partiets riksdagsgrupp!
Na;-iurliglvis måste riksdagsgruppens
flertal, om den ej vill mista allt anseende
för makt att nu ej tala om annat,
söka övertyga partiet, alt det måste
handla på samma sätt som den själv, d.
v. s. utesluta den av gruppen prickade.
Uleslulningshotet mot Lindhagen och Z.
Höglund skymtar ju för övrigt redan
nu med all önskvärd klarhet.
Man har gjort försök att framställa
samvetsfriheten som ett
akademikerpåfund, elt lärdomssnobberi,
motbjudande för de breda lagren. Det är
också fullständigt riktigt, att andlig frihet
borde vara en akademikersak. Den,
som: fått förmånen att njuta
vetenskaplig bildning, löper ifrån den moraliska
skuld han därigenom åsamkat sig, om
han sviker den tankens, ordets och
övertygelsens frihet, som är
vetenskapens innersta väsen. Men motsatsen
mellan andlig frihet och arbetarmassor-
na är lika falsk för det. De breda lager,
som man åberopar sig på mot denna
frihet, de ålerfinnas på
funktionärsplatser och i riksdagsutskott. Det är sant,
alt man ej av arbetarskarorna, som
ulan egen skuld förslavats under
årtusenden, har rätt att vänta samma
frisinne som av vetenskapligt bildade.
Men trots detta lär man icke kunna
uppvisa ett enda fall, då ett slag mot
samvetsfriheten utgått . från Sverges
arbetare. De resignera kanske inför
tvångsbeslutet, och det är illa nog, men
det har ej utgått från dem. Ej ens
Hinke-Schröders uteslutning, som dock
var långt starkare motiverad än detta
beslut, ulgick från dem ulan mötte
tvärtom ett segt motstånd. De ha; med stor
glädje varit med om alla
programändringar i frisinnad riktning.
Framför allt har var och en, som varit med
dem i det dagliga partilivet, erfarit hur
mycken fördragsamhet mot alla
åsikts-kätterier de i regeln visa. Nyligen har
tidningen ”Social-Demokratens”
stämma godkänt elt avtal med
medarbetar-ne, i vars första, punkt det heter, att
ingen kan tvingas skriva mot sin
övertygelse. . Endast tack vare den utsikt för
ett upphävande a.v riksdagsgruppens
beslut, som ligger i denna de
breda lagrens stämning, kunna också
vissa akademiska individualister slå kvar
i parliet och i partipressen.
Det är lika missvisande att.
försvara gruppens beslut med en hänvisning
till fackföreningslaktiken. Här kommer
man just in på motsättningen mellan
ekonomi och övertygelse.
Strejkbrytarnas efterhållande har ju kunnat så
starkt och slående motiverats just
därmed, att strejkbryteri är en handling av
ekonomisk svaghet eller själviskhet, ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
