Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Schlyter, K. D. J.: Karl Staaff och högsta domstolens arbetsbörda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu mindre har någon till stöd
därför åberopat några tablåer. Men man
har med statistiken visat, att
exempelvis en väsentligt högre procent iaiy
klagande . aktiebolag än av klagande
arbetare avskäres från högsta domstolen
genom den nu antagna summa
revisibi-lis, och att en betydande procent av
svarandeparter i svag ekonomisk
ställning direkt gagnas av samma
lagstiftning till följd därav, att de förmögnare
motparterna nu hindras att draga
sinå-målen genom alla tre instanserna.
Det största intresset knyter sig
emellertid icke till hr Staaffs retoriska kritik
av.regeringsförslaget utan till hans
positiva anvisningar för det av honom
påyrkade fortsatta utredningsarbetet.
Genom en granskning av denna del av
anförandet skall nu något belysas, i
vilken beklaglig situation den. viktiga
lagstiftningsfrågan skulle hava kommit,
om kammaren följt hr Staaff och
avslagit den kungl. propositionen. De av
talaren anvisade utvägarna voro
följande:
1. En bättre ordning och
ledning för arbetet i högsta
domstolen. Detta är en i andra
kammaren mycket populär tanke, och
riksdagen har nu också beslutat att
skriva till k. m:t med begäran om
utredning, ”huruvida genom tillsättande
av ordförande i högsta domstolen- och
dess avdelningar, jämte andra möjliga
omläggningar av arbetet i högsta
domstolen, arbetsledningen därstädes må
kunna förbättras och arbetsresultatet
ökas,” Mot. detta förslag, som utgått
från .hr Lindhagen, synas inga
befogade invändningar kunna framställas.
Självfallet hör man sträva efter att:
uppnå en organisation av domstolen, som
garanterar, att arbetstid och
arbetskrafter utnyttjas på det mest rationella
sätt. En annan sak är, att det för var
och en, som’ har någon erfarenhet av
den stora arbetsintensiteten inom
högsta domstolen, bör vara uppenbart, att
vad som på denna väg kan vinnas, är
av ytterligt underordnad betydelse för
den nu diskuterade frågan.
2. En mera generell
användning av
femmansavdel-ningar i högsta dom,stolen.
Såsom justitieministern i sin motivering
framhållit, kan man i stort sett säga,
att med det av regeringen framlagda
förslaget, vilket nu av riksdagen antagits,
högsta domstalens indelning å
femmans-avdelningar redan är genomförd så
långt, som detta kan hava betydelse för
arbetsproduktens kvantitet. Genom den
nya anordningen har antalet ordinarie
arbetsveckor ölcats från 103 till 115,
vartill kommer- minst ett tiotal veckor
på den s. k. dispensavdelningen, så att
totalsumman uppgår till minst 125
arbetsveckor. På denna väg kan alltså
intet avsevärt stå att ytterligare vinna.
3. Extra ordinarie
bisit-tare i högsta domstolen. Till
denna fråga skall jag längre ner
återkomma.
4. Högsta domstolens
övergång i regel till rev i sion
s-d omstol. Detta förslag är
identiskt med det ovan berörda förslaget
om inskränkning av högsta domstolens
prövning till rättsfrågan, för vilket
justitieministern, lagrådet ocb
lagutskottet samstämmigt uttalat sig, men som
av alla dessa också enhälligt ansetts
icke kunna nu genomföras.
Sistnämnda uppfattning torde mindre grunda sig
därpå,, att de lägre instanserna icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
