Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Carleson, C. N.: Världskriget och världsfreden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Wiener Fremdenblatt” polemiserade
mot modifiering a.v Berchtolds not, så
var det ju uppenbart, atl Rysslands
mobilisering främjades av Österrikes
hård-nackenhef. Att dylik diplomati bar på
tok, kan man förstå, då t. o. m. en
författare i ”Berliner Tageblatt”,
Rathe-nau, stämplade Österrikes politik som
”Metternichsk”. I boken erinras även
om tyske ambassadören i Wien v.
Tshirschkys intima förbindelser med
”Dic Alldeutschen”. Då det uppgivits,
alt Tyskland sökt påverka Österrike
”ända till förbundsförhålland.ets yttersta
gräns” — var då ett sändebud med
dylika förbindelser den lämplige att
”allvarligt varna”? ”Daily News” hade
kanske ej så orätt i sin karaktäristik av
en viss sida av kriget, när den talade
om ”dynastiernas kamp”.
Så komma, vi in på kapitlet om
Englands skuld. Förf. citerar Bernard
Shaw. Denne paradoxale engelske
re-sonnör, som givetvis ingenting har till
övers för tysk-österrikisk diplomati,
skonar dock ingalunda sitt eget lands
diplonMer, allra minst sir Edward Grey.
Hans tankegång är, att England — i
stället för att jobba med medling —
genast beslutsamt skulle ha ställt
sig på ... Rysslands sida för att
därigenom hejda Tyskland. Alltså en djärv
psykologisk kombination. På detta
sätt bevisar Shaw Englands skuld,
men hrr Wilhelm Janssons och
Yngve Larssons bevisföring i detta stycke
komrnier till korta, då ju Grey hade
lovat tyska sändebudet i London,
Lich-nowsky, att t. o. m. mot Ryssland och
Frankrike stödja» ett förnuftigt
tyskt förslag till fredens bevarande;
man anar, att England handlat på
samma sätt i svåra situationer förut och så-
Tiden n:r 5, 1915.
ledes befann sig i full konsekvens med
sin politiks allmänna riktlinjer.
Följaktligen har hr Wigforss alldeles rätt i sitt
omdöme om den tyska diplomatiens
kastningar, när han anmärker, att först
värderade Tyskland så litet den
engelska neutraliteten, att det ej ens gav
sig tid att vinna klarhet om! Rysslands
ställning till mledlingen. Sedan
påstås, att det velat köpa Englands
neutralitet medelst löften, angående Belgien
och franskt territorium.
. Om Englands hållning och den a.v
stridiga meningar fyllda engelska
diskussionen lämnar förf. mycket
värdefulla bidrag — han tycks endast driva
väl långt sina egna uttalandens tknidi^
tet. Alltnog: Shaw har bemötts av sina
egna landsmän. Gentemot honom
yttrar t. ex. Arnold Bennet, att ”det finns
oändligt niiånga fler militarisler i
Tyskland än i något annat land”, vilket nog
torde stämma överens med den
allmänna uppfattningen hos de små folken,
vidare alt Shaw narras, när han påstår
att förlikningsförslagen framställdes av
Tyskland’, men avslogos av England
eller att Tyskland skulle ha. lämnat sin
västra gräns oförsvarad — -— trots
fransk-rysk allians. I Bennets mening
genljuder Greys: ”Vår politik”, heter
det, ”var dikterad av allmänna
opinionen”, och i fråga om Belgien
sammän-fölle plikt och intresse. För
bedömande av denna engelska opinion ha vi
tvivelsutan med frågan om Belgien nått
den avgörande punkten. Uppenbart är,
att det tyska neutralitelsbroltet kommit
väl till pass den sedan flera år
verksamma. imperialistiska minoritet, som lika
kraftigt bekämpades av minoriteten
”pacifister”. Pacifistisk uppfattning
skönjes i IL G. Wells’ klara gränsdrag-
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
