Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Silverstolpe, K. Gunnar: Senaste Strindbergsboken - Händelser och spörsmål - Möller, Gustav: Skola kooperatörerna motsätta sig statsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbaka lill, när lian vill fäsla
diktarens minne i sten, den ”rätte”,
Strindberg ”sådan han var i Guds tanke” ...
I Guds tanke? Ja, ty om det funnes
en Gud, en evig Gud, således en evigt
ung stark Gud, måste han icke mer
älska förnekaren, den himlastormande
unge förnekaren, som med ungdomlig
iidelsefullhet söker sanningen, skulle
det så vara vid helvetets portar, mäste
han icke mer älska denne än nio och
nittio småborgerliga, i halvlögn och
förställning levande tillbedjare?
Händelser och spörsmål.
Skola kooperatörerna motsätta sig
införandet av statsdrift?
I den förträffliga tidskriften
Kooperatören har redaktören, hr Anders Ö r n e,
skrivit en artikel, som med rätta väckt
åtskilligt uppseende. Under rubriken
Statsdrift och konsumentintresse
undersöker författaren, huruvida det ur
konsumenternas synpunkt är önskvärt att
åtskilliga industrier, såsom kvarnindustrin och
sockerindustrin, förstatligas. Under
nuvarande förhållanden, förklarar hr
Ör-ne, ”måste konsumenterna avvisa
statsmo-nopol och förbehålla sig xätt att själva lösa
sockerfrågan, så snart deras organisationer
nått tillräcklig omfattning och styrka”.
Denna förklaring gäller, som man ser,
sockerindustrin. Och hela artikelns mening
summerar hr Örne själv i följande
slutord:
”Den stora konsumentmassan gör, enligt
min mening, bäst i att under den
närmaste mansåldern framåt lita till
sina egna organisationer och icke frivilligt
sätta huvudet i den snara, som ett
stats-monopol i vidrigt fall kan innebära.”
I allra största korthet skola här
refereras de skäl författaren, själv både
socialdemokrat och kooperatör, bygger på för sin
uppfattning. Det heter:
Stats- eller kommunaldrift behöver alls
icke vara liktydig med socialism, om man
med denna term menar ett samhällsskick,
där var och en som vill arbeta, är
tillförsäkrad alla de grundläggande villkoren för elt
människovärdigt liv: en ordentlig
bostad, ett tillräckligt kvantum
föda och kläder, personlig
frihet och andliga
utvecklingsmöjlighet e r. Tvärtom kan
understundom förstatligandet av ekonomiska företag
syfta till mål, rakt motsatta de här
angivna, såsom erfarenheten sedan årlusenden
tillbaka ådagalägger. De nu existerande
slaternas organisation är sådan, att den
allt efter omständigheterna kan utnyttjas
i fåtalets eller flertalets intressen, detta
även i stater med den mest utvecklade
demokrati. De frågor, som bli avgörande vid
de allmänna valen, äro nämligen ofta helt
andra än statens industri- och jordpolitik.
Den stora mängden är fortfarande och
kommer helt visst att för långa tider framåt
förbliva ekonomiskt okunnig och splittrad
i grupper, som neutralisera varandra.
Dessutom bör det ihågkommas, att den
nuvarande staten ursprungligen är skapad för att
sköta försvaret mot yttre fiender och för
alt vaka över rättssäkerheten i landet. Först
långt senare har den fått hand om det
oerhörda komplexet av sociala spörsmål. Den
har ännu icke hunnit växa fullt in i de
funktioner som betingats härav, och står
fortfarande, trots statsdriftens framsteg,
ganska handfallen inför de särskilda krav,
som modern ekonomisk organisation
uppställer.
Med åberopande av del anförda fruktar
författaren att förstatligade industrier
väsentligen skola bli skattepumpar för statens
räkning, och att varorna följaktligen skola
fördyras. Konsumenterna sakna
möjlighet att skydda sig mot statsmonopolet.
Importen stänges och hela statens makt
mobiliseras för att tvinga medborgarna att äla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
