Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Händelser och spörsmål - Möller, Gustav: Skola kooperatörerna motsätta sig statsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slätens dyra varor. Däremot ha konsumen
ierna möjlighet ait genom sin organisation,
Kooperativa förbundet, bryta
sönder privata monopol. Ur
konsumenternas synpunkt blir alltså, detta är
slutsatsen, sta (smonopolet farligare än
trusten, som representerar ett enskilt
monopol.
Hr Örnes argument äro icke i hans
avsedda syfte övertygande. Tvärtom förbiser han
de skäl, som för socialdemokratin måste
vara avgörande vid bedömandet av frågan
om statsdriftens införande. Dessa skäl
kunna här nedan endast antydas. Till en
början må framhållas att mot hr örnes
skildring i det anförda längre citatet kunna
knappast hållbara invändningar göras.
Den, som skriver detta, har själv
karaktäriserat det tillstånd, samhället
råkar in i genom statens
övertagande av ett antal industrier med ordet
statskapitalism och undanber sig
följaktigen att räknas till dem som
”förväxla omedvetet begreppen statsdrift och
socialism”. Uttrycket statskapitalism
uppkallade då riksdagsman
Christierns-s o n till en föreläsning i Skånska
Socialdemokraten om nödvändigheten att för det
statskapitalistiska tillståndet bibehålla det
gamla goda ordet statssocialism. Hr
Ghristiernsson trodde att uttrycket
”statskapitalism” framkallats av otillbörligt
”agitatoriskt övernit” — ett misstag, ty
det hade helt enkelt framkallats av en
önskan att få påvisa skillnaden mellan
socialismens ideal och karaktären hos den
statsdrift, som inträder i och med
förstatligandet av en eller flera truster. Att
denna skillnad bör klargöras i syfte att få
upp folks ögon för de oerhörda
svårigheter, som vi socialister ha att övervinna,
innan vi nå fram till våra önskningars
egenlliga mål, hindrar på inlet sätt
alt vi med all makt skola påskynda och
pådriva processen att få industrin i statens
händer. Och härmed återkommer jag till hr
Örné. Han vill ju nämligen i stället atl
vi skola vänta ”en mansålder” innan vi låta
staten ta hand om vissa industrier. Den
fråga, som skall besvaras lyder:
Varför måste socialdemokratin önska ail
statsmonopol träda i stället för enskilda
företag?
Det första stora skälet är, atl varje nytt
statsmonopol är ett väldigt stycke ekonomisk
makt, som ryckes ifrån privalkapilalismen.
Då ett statsmonopol är infört, försvinner
från en gren av produktionen del privata
intresset. Samma människor, som förut
representerat del privata vinstbegäret få i
stället intressen, identiska med deras, som
de förut utplundrat. Om exempelvis
soc-kertruslen förstatligas, så få de flesta av
de nuvarande aktieägarna lika stort
intresse för billigt socker, som de för
närvarande ha för dyrt socker. Därigenom
all riksdagen är den, som slutligen har
sockerprisens öde i sin hand, får varje
sockerkonsument möjlighet att som
väljare inverka på sockerpriset. Därjämte
kommer staten att ha de i sockerfabrika tionens
tjänst anslällda arbetarnas öde i sin
hand, och även om staten icke blir mycket
bättre som arbetsgivare än privatkapitalet,
bättre blir den i varje fall. Arbetarna ha
sålunda både som konsumenter
och producenter intresse av
industriens förstatligande.
Del andra stora skälel är, alt industriens
kapitalvinst tillfaller slalen i stället
för enskilda personer.
Kapitalvinsten kan av staten genom
effektivare koncentrationsålgärder ökas —
sockertrustens exempel visar all den
enskilde monopolinnehavaren kan ha intresse av
att driflkoncenlralionen hålles inom
ekonomiskt måttliga gränser.
Vilket argument har nu hr Örne för
sin ståndpunkt? Hans argument måste
vara sällsynt starkt för att icke blott
uppväga ulan överväga de argument för
statsdrift som här anförts. Jo, hans argument
är alt sia ten kan begagna sin
monopolställning till atl genomföra en mera tryckande
in direkt beskattning än den
nuvarande. Att detta möjligen kan ske, skall
icke etl ögonblick bestridas. Men finns det
någon rimlig anledning att antaga att så
också kommer att ske? Svaret är nej.
Både socialdemokraterna och den stora mas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
