Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1915 - Händelser och spörsmål - Möller, Gustav: Skola kooperatörerna motsätta sig statsdrift - Undén, Östen: Den föreslagna äktenskapslagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
san av lantmännen ha de bäsla skäl i
världen atl motsätta sig etl dylikt utnyttjande
av statsmonopolet, så snart detta gäller
stora konsumtionsartiklar. Hr Örne tänker
på tobaken, men glömmer alt delta blivit
skalteobjekt i sin egenskap av lyxartikel.
Och skulle den föreslagna telefonskatlen bli
genomdriven, kan det ej bero på annat än
all riksdagens lantmän betrakta telefonen
som till hälften en lyxartikel, i varje fall
sakna de i stor utsträckning intresse av atl
telefonen är billig. I de allra flesta
tänkbara fall, där socialdemokratin är
intresserad för statsdrift komma samhällets båda
stora befolkningslager, arbetare och
bönder, att ha identiska intressen. Dessa båda
befolkningslager komma att behärska
riksdagen, och häri ligger garantien mot all
slatsdriften skall bli en tryckande börda för
konsumenterna i stället för en lättnad i
deras nuvarande Iryck.
Svagheten i planerna på slalsmonopol
ligger icke däri, att konsumenternas
intressen bli mera hotade än av
privatdriften, irtan däri, all man riskerar alllför
överdrivna köpesummor vid inlösandet av
privatmonopolen. Del kan bli vanskligt alt
skaffa för finansieringen behövligt kapital.
Denna svårighet kan visserligen teorelisld
lösas genom utvidgning av
expropria-tionsförfarandet, men slaten får
förmodligen icke expropriationsrätt lill
enskild industri, förrän socialdemokraterna ha
absolut majorilet i riksdagen. Så länge är
det dock ej skäl för den socialdemokratiska
riksdagsgruppen att vänta med uppgörandet
av förslag lill vissa induslriers
förstatligande. Till och med om stalen köper en
industri lill högre pris än den siffermässigt
synes värd, kan det vara skäl alt staten tar
densamma om hand, emedan förstatligandet
medför så stora allmänna fördelar och risken
för staten atl till uppjobbat värde, om detta
ej går över alla rimliga gränser, övertaga
en industri är ganska ringa, om industrins
avsättning oupphörligt stiger. Härpå finns
det ej för tillfället anledning alt närmar*
ingå.
När dessa uppgifter i all sin
nakenhet resa sig inför oss, då skall utan tvivel
mycken idiotisk inbördes strid blåsa bort,
ty dessa uppgifter lösas icke mecl slagord,
demagogi och ulskällningar, utån kräva
ekonomiska insilder, som man icke får
gratis bara genom alt försvära sig lill
försvars-nihilismen. Men nog lår man hoppas atl
socialdemokratiska kooperatörer då icke, på
så svaga skäl som hr Örne, ställa sig i
harnesk mot samhällsintressena.
Den föreslagna
äktenskapslagstift-ningen
är ulan tvivel ett lagverk av hög rang.
Farhågorna att det skandinaviska samarbetet
svårligen skulle lyckas på delta område, ha
icke besannals. En i stort sett fullständig
överensstämmelse har uppnålts, utan all
det lärer kunna påvisas några mer
väsentliga punkler, där enighet vunnits med
uppoffring av värdefulla nationella
rältssyn-punlder.
Åtskilliga motionärer ha föreslagit
ändringar i regeringsförslaget. Alt dessa
huvudsakligen kommit från högerhåll, är etr.
symptom på alt vänstern är på del hela
taget belåten. Därmed är inle sagt, alt
ej förslaget på särskilda punkter inger
betänkligheter.
Från kvinnohåll har på sislone rests en
ganska kraftig protest mol avlysningen av
de ofullkom. nåde äktenskapen.
Invändningarna ha också åtskilligt fog för
sig. Denna rest från en tid, då kyrkans
sanktion inte ansågs nödvändig för
äktenskapet, har varit ett visst skydd för
kvinnor, som ”hävdats under trolovning" eller
"äktenskapslöfte”. Å andra sidan får man
inle blunda för svårigheterna att
modernisera dessa gamla rättsinstitut. Ingen vill
ha dem kvar i deras nuvarande
gestaltning. Vaå man vill, är alt så långt som
möjligt åt kvinnan i en sådan förbindelse
skapa en social ställning, jämbördig med
gift kvinnas. Den ekonomiska
skadestånds-punlden tillgodoser redan propositionen.
Att gå så långt som fru Wicksell
föreslagit och efteråt — när exempelvis en sådan
kvinna övergivits — förklara, att
förbindelsen haft karaktär av äktenskap, ehuru utan
äktenskapets förmögenhetsrättsliga
verkningar, det slöter nog på alllför många
svårigheter. Man må föreställa sig denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
