Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Larsson, Oscar: 1914 års idéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och vidare. Samhället är ej alt fatta
endast som en summa av de enskilda
individerna. Det bildar snarare en
högre enhet. Varje samhälle är ju
resultatet a.v sin tids verksamma
människor. Men det är tillika en följd av
förflutna samhällsfaser. Frihetsidén
måste sålunda, enligt sakens egen
natur, vara beroende till sitt innehåll på
den yttre samhällsgestaltningen, som i
sista hand framskapar villkoren såväl
för dess förverkligande som för dess
egen klarhet och målmedvetenhet.
Det är ock därför fullständigt
oriktigt, som prof. Kjellén gör, att avkläda
frihetsbegreppet allt modernt innehåll
och bortse från hela den utveckling,
som frihetsidén haft sedan år 1789. Vad
friheten betydde för människorna, för
deras liv och lycka, stod måhända vid
detta tillfälle klarare för deras
medvetande än någonsin förut genom
feodalis-mens starka tryck på dem. Men den
pånyttfödande kraften framsprang dock
liksom den alltjämt i mänsklighetens
alla frihetssträvanden framsprungit, ur
själva viljan till livet. Det är
denna vilja till liv, denna de
förtrycktas tanke på frihet, som varit den
bärande idén i alla frihetsstrider. Då den
under medeltiden tog sig uttryck i
striden för en religiös jämlikhet och under
det adertonde århundradets politiska
ftjder i kravet på en politisk
likställighet, så prövar den åter i våra dagar
under socialismens banér alt förverkliga
denna mänsklighetens stora idé genom
social likställighet.
Det ekonomiskt-individualistiska
fri-hetsideal, som den klassiska
nationalekonomien predikade och borgarklassen
eftersträvade i franska revolutionen,
skulle under det nittonde århundradet
visa sitt verkliga innehåll, sin
klasskaraktär: absolut oreglerad
förvärvskon-kurrens på grundval av absolut
privategendom. Man hamnade i en
individualism, som icke tog hänsyn vare sig
till samhälle eller till nästan.
Arvtagare lill och försvarare av denna
individualism är det parti, prof. Kjellén
själv tillhör. Det är denna
individualism, som i dessa dagar satt sådana
frukter som landets utplundrande ända till
fara för dess existens. Och menar prof.
Kjellén, att det är detta slag av anarki,
upphöjd till frihetsideal, som
förmultnat, så vilja vi livligt instämma med
honom. Hela socialismens strävan går
just ut på atl skaffa delta slags frihel
ur världen.
Gent. emot dettä slag av
individualism sätter socialismen kravet på en
statlig kontroll av den ekonomiska
verksamheten. Socialismen kräver en
inskränkning av den enskildes frihet på
det ekonomiska området, och denna
inskränkning av frihelen motiverar den
med kravet på en större frihet. På
denna skenbara motsägelse vilar en av de
mest utbredda invändningarna mot
socialismen. Man anser, att socialismen
i sin praktiska tillämpning står i strid
med sitt eget sedliga innehåll, dess
fri-hetskrav. Socialismen, resonerar man,
är slaveri, ej frihet. Denna
invändning vilar i sin tur på en förväxling av
livets mål och medel.
För socialismen är livets mål
personlighetens fulla utveckling och frihet. All
ekonomisk verksamhet måste gå ut på
att tillförsäkra varje individ ett visst
minimum av välstånd, som är en
nödvändig förutsättning för en sådan
utveckling. Socialismen vill ställa den
ekonomiska verksamheten på dess rätla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
