Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Engberg, Arthur: Marxismen och partiets försvarsprogram - Lagerlöw, Signe: Strindbergstragedien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S/GNE LAGERLÖW: STRINDBERGSTRAGEDIEN.
177
betet för socialismens seger är arbetet
för fredens tryggande. Den omöjliggör
varje försök att utmåla
socialdemokratien såsom ett parti, som kräver
avväpning när och under vilka betingelser
som helst. Den avvisar den romantiska
försvarsnihilismens lösa hugskott lika
väl som den liberala fredsideologiens
konturlösa, på obestämda och
vacklande grunder fotade projekt till en
mel-lanfolklig rättsordnings uppbyggande.
Den reserverar sig uttryckligt mot.den
sortens avväpningssträvan, som b
e-tingningslöst gör gällande, att
varje års försvarsbudget med några
miljoner skall understiga det näst
föregåendes, och pekar på successionen i det
privatkapitalistiska
produktionssyste’-mets undanträngande såsom den enda
förnuftiga normen för successionen i
avväpningen. Logiskt och fast inramad
i socialdemokratiens allmänna,
samhällsuppfattning uttrycker den ett
organiskt samband, som förlänar
enhetlighet och soliditet, slagkraft och taktisk
säkerhet.
Det är min bestämda övertygelse,
att först med en dylik sig till
marxismens grundtankar troget anslutande
formulering blir det socialdemokratien
möjligt alt komma ifrån dessa
uppslitande och förlamande fejder om
”negativ eller positiv linje”, om
”socialdemokratisk höger och vänster i
försvarsfrågan” o. s. v., o. s. v. Yi måste ut
ur det dimmiga kaos, vari nu
allehanda illegitima Marx-profeter, av
vilka endast en försvinnande bråkdel
verkligen tittat i Marx’ arbeten, resa
kättarebål och avkunna dödsdomar i
försvarsfrågan.
S trindbergstragedien.
För TIDEN av SIGNE LAGERLÖW.
Den fortfar här hemma.
Medan notiser från utlandet,
isynnerhet från Tyskland, slag i slag meddela,
hur Sverges störste dramaturg där har
en ständig framgång och ständigt står
på repertoaren, upptar hans eget
hemland honom någon enstaka gång eller
som nu sent omsider skett på ett
verkligt allvarligt försök, vilket emellertid
strandar på vad en recensent kallar
”publiktrötthet”. Inför detta
egendomliga faktum frågar man sig
ovillkorligen, varför publikens ”trötthet” gent
emot Strindberg inställer sig så snart
Tiden n:r 6, 1915.
här hemma, då därute hans dramer och
kammarspel oavbrutet säsong efter
säsong kunna givas och givas om igen
såsom dramatiska mästerverk och goda
kassapjäser.
Till och med nu, när det tyska riket
dignar under en nästan övermänsklig
krigsbörda, när tankar och intressen
borde vara mera fjärran från konst
och litteratur än någonsin, och den
allmänna stämningen framför allt sådan
att folket där med ett visst fog kunde
betrakta teatern som en förströelseort,
där sinnena till varje pris och med vilka
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
