Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Sandler, Rickard: Ur brevväxlingen mellan Marx och Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur brevväxlingen mellan Marx och
Engels.
IV. Marx i politisk isolering och ekonomisk misär.
Föranmärkningar.
Förut har nämnts, att emigrantkolonien i
London splittrades av ständiga tvister. Den
konsekventa kamp Marx oeh Engels förde
mot den småborgerliga socialismens
radikala frasmakeri, ledde så småningom till att
Marx och Engels nästan fullständigt
isolerade sig. De i detta häfte publicerade
breven ge en levande bild av dessa inre
förhållanden , inom de revolutionäras värld.
Mot bakgrunden av banketter och slagsmål
resa sig Marx och Engels gestalter högt över
pratmakarne i Windmill Street,
emigranternas kvarter. Intressant är brevet n:r 58,
där Marx avböjer varje officiell
partiställning med ansvarighet för ”åsnornas"
uppträdande. I stället ägnar han sig ål det
grundläggande ekonomiska forskningsarbetet
mitt under ekonomisk misär, som kunnat
bryta ned även den starkaste vilja. Den
jättekraft, som bodde i Karl Marx, får sin
rätta belysning först då man känner de
ytterligt vidriga förhållanden, under vilka
materialet till Kapitalet hopbragtes. Om
dem vittna de nödens dokument, som
avsluta detta häftes brevsamling. Av ett
uttalande i brevet n:r 75 framgår att Marx
1851 trodde sig inom kort vara färdig med
ekonomin. Arbetet blev ju som bekant
ofantligt vidlyftigare. Först 1859 kom
inledningen: Till den politiska ekonomins
kritik; först 1867 Kapitalets första band.
Till de i breven nämnda personerna må
följande anmärkas:
P i e p e r var filolog och god vän till
Marx och Engels; Landolphe en
demokrat, svärfader till W. Liebknecht; B a
r-thélemy en fransk revolutionär; den
gamle Bam berger en finansagent åt
ärkehertigen av Braunschweig.
57.
Käre Engels!
I terum Crispinus!1
Jag fick nyss veta att det i afton
hållits meeting i Tottenham Gourt Road
för Berns död. På tribunen sulto
president Schapper o. s. v., Louis Blanc
och de andra ledamöterna i dien nya
folkförbundsfeommittén. Bland de
främsta åhörarraderna satt Harney med fru.
Greait, Windmillstreet bildade
auditoriets huvudtparti. Schapper höll på
engelska under livligt bifall sitti
oundvikliga tal: vfar to t h e knifei2
Louis Blanc talade inte bättre . V i v e
la g u er re!3 Tausenau även
närvarande, talade över Bem. Harney höll
ett långt, och efter vad ma,n säger, gott
dunderfa], vari han på slutet
framställde Blanqui, Barbés och till sist
Louis Blanc som den socialistiske
Mes-sias.
Qu’en dis tu!4
Om du uppträdde på ett meeting,
presidei’ait, av Th. Clark Esq., och
genom din närvaro och ditt tal egentligen
g å v e åt the meeting dess betydelse,
skulle månne vännen’ Harney anse
detita vara lojalt?
Det räcker alliså icke att ha® i sin
”Friendi of the People” 5 knuffar fram
Ruge, han måste därjämte också
indirekt knuffa, fram Schapper-Willich.
Han hadie i söndags skickat bud på
mig. Syftet var att’ förmå Jones att
antaga titeln ”Friend of the People.” 5
Jag gick inte. Han kan i det syftet
gärna vända sig till Louis Blanc, Lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
