Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1915 - Sandler, Rickard: Ur brevväxlingen mellan Marx och Engels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skola vi, som spotta åt populariteten,
vi. som ta fel på oss själva, om vi börja
bli populära, vad skola vi med etit
”parti”? Saltmeriigien, cteti är ingen
töS-lust, om vi inte längre gälla såsom det
”riktiga, och adekvata uttrycket” för de
bornerade, med vilka de sista, åren
kastat oss tillsammans.
En revolution är ett rent
naturfenomen, som mera ledes efter fysikaliska
lagar än efter dte regier, som under
ordinära tider bestämma samhällets
utveckling. Eller fastmer, dessa regler
antaga i revolutionen en mycket mera
fysikalisk karaktär, nödvändighetens
materiella välde framträder häftigare.
Och såvitt man uppträder såsom
representant för ett parti, ryckes man in
i denna den oupphörliga
naturnödvändighetens virvel. Endast därigenom att
man håller sig independent, i det man
i sak är r evolution är aire än andra,
lcan man åtminstone för någon tid
bevara sin självständighet gentemot
denna virvel, slutligen ryckes man
visserligen även in.
Denna ställning kunna och måste vi
intaga i nästa historia. Icke blott ingen
officiell stat s-ställning, ej heller så
länge som möjligt någon officiell
parti-ställning, intet ledamotskap i kommittéer
o. s. V., ingen ansvarighet för åsnor,
obarmhärtig kritik för alla och därtill
denna glättighet, som samtliga
konspirationer av fårskallar dock icke skola
beröva oss. Och det kunna vi. Vi
kunna i sak alltid! vara revolutionärare än
frasmakarna, emedan vi lärt något och
de icke, emedan vi veta, vad vi vilja
och de icke, och because, after what
\ve have seen for the last three years,
we shall take it a great deal more
coolly than any one who has an interest
in the business.6
Huvudsaken för ögonblicket är:
möjligheten att bringa våra. saker till
trycket; antingen i en kvartalsskrift! där vi
direkt attackera och gentemot
personerna tryggai vår position; eller i
tjocka böcker, där vi g,öra detsamma
ulan att behöva ens nämna någon av
dessa spindlar. För mig smäller bådia
delarna lika högt; i längden och med
den tilltagande reaktionen synes mig
möjligheten för det förra minskas och
diet senare mer och mer bli vår resurs,
på vilken vi måste kasta oss. Vad blir
det av allt slidder-sladder, som hela
emagraitionspöbeln kan göra på din
räkning, när du svarar på det med
”Ekonomien”? I morgon får du brevet lill
Harney. En attendamt salut.7
Din F. E.
1 De broderliga demokraterna. 21 grund
och botten. 3 Understöd. 4 Herre min Gud!
5 De små stormännen. 6 Emedan vi, efter
vad vi sett under de sista tre åren, skola
ta sakerna, mycket kallare än någon, som
är personligen intresserad i affären. 71
avvaktan därpå, hej!
60.
Dean street 28, Soho, den 24 februari
1850.
Käre Engels!
Klockan är nu elt på niartten, ungefär
för en timme sedan störtade Pieper in
här utan. hatt, rufsig, tilltrasad. Saken
förhåller sig som följer.
I afton ägde the mieeting eller
banketten rum i City. Willich
presiderade. Jon.es hadte i enlighet med
sitt löfte icke gålt dit. Vår Dear 1 bar
ett rött band. Närvarande inemot 700
man, 150 fransmän ungefär, 250 tyskar,
200 chartisler och resten polackar och
ungrare. Blanc läste upp de till honom
från hans bröder i Paris inkomna
adresserna. Willich en från La Chaux
de FondS.. Från Tyskland hade de
ingen.. Dessutom upplästes en aidiress från
polackar i Paris.
Talen lära ha varit löjligt dåliga,
överhuvud taget lär trots all fraternité2
tråkighetens dagg ha klibbat vid
anletena och tungorna.
Schramm och Pieper hade löst.
biljetter för att titta på gycklet. De blevo
redan från början molesterade3.
Schramm gick till en av ordningens
upprätthålla re, den präktige, chevalereske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
