Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Nyman, Alf.: Demokraten Kant - Hedmansson, Karl: Europas kulturproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
står den helaste stormen kring
positionerna Kant och Marx. — Det är god
filosofihistorisk tradition i Tyskland, att
den. gudlige -judefilosofen Mendélssohn
ljöt döden vid bekräftelsen på, att hans
käre Lessing i djupaste hemlighet varit
spinozist C=r gudsförnekare). En död i
skönhet, förvisso. Man spörjer ej fort
dess motstycke. Nog skulle väl
emellertid den store Marx, som var betydligt
solidare i hjärnskålen än Moses
Men-delssohn och icke tog sig ”ideologierna”
så när, blivit starkt attraperad, om han
fått uppleva ärkeideologen Kants
inympande på det socialdemokratiska
vårdträdet eller fått spörja, att denne, skulle
bli honom en värdig rival i kampen om
den socialdemokratiska intelligensens
ynnest i Europa år 1900. Som sakerna
nu stå, ser det ut, som om s o c i a 1 d
e-m o k r a t i e n slmlle vara den legitime
arvtagaren efter Kant. Så underlig är
historien.
Europas kulturproblem.
För TIDEN av KARL HEDMANSSON.
För oss socialdemokrater i ett neutralt
land är del pågående kriget ett europeiskt
kulturproblem, som ehuru ingalunda
likgiltigt för oss, dock ligger utanför vårt
direkta handlingsområde, och som vi därför
ha att avvakta lösningen utav under ett så
mycket mera intensivt arbete för det egna
landets kulturutveckling.
Detta är sålunda utgångspunkten: Vårt
eget samhälles utveckling som stat med
makten inom sig själv, som bålverk mot en
kommande reaktion eller som nyplöjd mark
för en samhällenas vårtid, är det primära;
lösningen av Europas kulfurproblem i
kampen mellan tvenne imperialistiska
stats-grupper är av sekundär art.
Men för att så betryggande som möjligt
kunna bygga vårt eget hus som en
demokratiens borg, är det av vikt, att vi hålla
oss å jour med det Europas
kulturbyggande som nu pågår i Mars’ tecken.
Som kanske ingen tid tillförne, frånsett
övergångsperioderna mellan olika samhäl-
leliga system; romarimperiels krossande
av germanerna, tiden omkring 1789 eller
industrialismens seger över den feodala
samhällsformen, har detta världskrigets
första halvår blivit en tid av omvärdering
av samhälleliga och kulturella värden. Ja,
man skulle kunna säga, att kriget blivit ett
socialt och kulturellt värderingsinstrument,
i vilket man kan avläsa för dagen, vad
man förut fick ställa i historiskt
sammanhang och avläsa med tillhjälp av
erfarenheter från en hel kulturepok. Det är som
om det brinnande kriget, granaterna,
strålkastarna och flammorna från brinnande
städer, blivit blixtljuset över det tjugonde
århundradets kulturliv.
Det är just ingen, vacker tavla, som
detta blixtljus visar: en kultur i rörelse och
raseri, där med möda skapade värden
förintas och nya formationer, ofärdiga och
provisoriska, eller rent kulturförnekande,
framträda ur det raserades grushögar.
Det mesta i tavlan är kanske inte alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
