Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Hedmansson, Karl: Europas kulturproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med avseende på kulturskapandet i
världen fullt så betydande som stormakterna,
särskilt om överblicken begränsas till de
senaste årtiondena.
Se vi däremot på den europeiska
stormakt, som under dessa senaste årtionden
kämpat sig fram till en politisk
ledareställning på Europas kontinent, nämligen
Tyskland, så finna vi, att en politisk
expansion ieke nödvändigtvis följes av en
kulturell. I stället synes Tyskland efter
1871 ha sackat av i sin kulturella växt.
Den stora tyska kulturen blommade före
detta år, i tiderna kring de väldiga
genierna på olika områden: Goethe, Kant, Fichte,
Beethoven m. fl., en snart sagt oräknelig
samling lysande stjärnor på kulturens
himmel.
Härmed är icke Tysklands stora
betydelse på det vetenskapliga området förnekad
eller förringad. Tvärtom må det villigt
erkännas, att Tyskland nu som tillförne är
Europas universitet par excellence. Men
vetenskapen är under alla omständigheter
internationell i långt högre grad än konst,
diktning och det, som ligger på gränsen
mellan dem alla tre, det filosofiska
tänkandet. På det vetenskapliga området äro
också flera av de största internationella.
Metjnikov är ryss (till börden,j han har
fått sin vetenskapliga utbildning vid tyska
universitet, men är sedan länge professor
i Paris. Den stortyske Ostwald är född och
har fått sin utbildning i Ryssland, och
tys-karnes Mommsen föddes i det då ännu
danska Slesvig. Internationalismen kommer
ännu klarare till synes, när det blir fråga
om själva arbetet. Man behöver blott
erinra sig Häckel, som foxtsättare av några
det1 hatade Englands naturforskares och
tänkares arbete (Spencer, Darwin, Huxley,
Wallace), Eriichs samarbete med dr Hata,
en medlem av den så föraktade japanska
nationen eller Ostwalds uttalande om den
av Tyskland så skändligt behandlade
belgiske kemisten och industrimännen Ernest
Solvay, att han är grundläggaren av en ny
vetenskap, den på energiläran byggda
kulturvetenskapen. Det moderna tyska
tänkandet är däremot på långt när icke så
internationellt som dess vetenskap och dess
utövare.
— Tvärtom efter det segerrika kriget med
Frankrike blev ”der deutsche Gedanke" en
politisk expansionsparoll, och den tyska
Frankrike blev ”der deutsche Gedanke” en
fågeln örnen som symbol. Den stora tyska
filosofin exploderade och slocknade i
Nietzsche, likaså musiken i Wagner, och
det tyska dramat är väl snarast ett
lärjungeskap hos Ibsen, Strindberg och
Björnson. Men ”myrstacken” arbetar och växer,
den samlar kapital och blir grundligt lärd,
den översätter all världens litteratur och
exploaterar all världens uppfinningar.. Den
största -tyska dygden är fliten, under det
att det engelska och nordiska begreppet om
arbetet som medel för skapande av fritid,
komfort, nöje och niutning snarast har en
dålig klang i Tyskland. Likaså är det
nordiska och engelska kravet på kroppskultur:
gymnastik, idrott och friluftsliv, — i
grunden främmande för tysk ande. Sålunda
sitter den tyske industri- eller
affärsmannen dagligen tio timmar på sitt kontor
(och låter sina tjänstemän göra detsamma)
t. o. m. under den tid, som hans engelske
eller nordiske kollega jagar, reser eller bor
på lantställe. Under senare år har en
förändring härutinnan inträtt, ehuru blott
partiell, och vilken sålunda icke behöver jäva
riktigheten av ovmstående generella
omdöme.
Men det är särskilt den moderna tyska
maktläran, som bär kulturfientlighetens
prägel i ännu högre grad än begreppet om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
