Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Carleson, C. N.: I jordfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning av den elektriska
kraf-t e n.”
Att meningarna på de senaste åren
starkt påverkats av den snabbt
fortgående monteringen av våra vattenfall
torde väl stå utom allt tvivel.
Det å nämnda partikongress starkt
representerade s. k. ”praktiska
förståndet” i jordbruksfrågan, för vilket all
stordrift var en styggelse och socialistisk
stordrift teorifantasier, kan ju nu
konfronteras med ett annat ”praktiskt
förstånd”, vars auktoritet jag ej kan
tillmäta en mindre insikt i hithörande
spörsmål. Jag ber mina motståndare
från år 1911 att ännu en gång begrunda
vad jag vidare skrev:
”Intet har förvånat mig så mycket i den
redan mångåriga diskussionen om
jordbrukets produktionsbetingelser som
lilltäpp-vännernas tystnad om möjligheterna,
som öppnas med denna nya energi, även
och ej minst för jbrdbruket.”
Stå icke möjligheterna nu på tröskeln
att bli realiteter?
Ett planmässigt ordnat jordbruk med
användning av elektrisk kraft, framhöll
vidare hr Kyhlberg, är mer
avkastning s k r a f t i g t än det mindre
jordbruket, tack vare dess centralisation
medelst elektrisk drift, och i samband
därmed påpekade han, att så vore i
särskilt hög grad fallet med jordbruket på
de vida slätterna, ty ”s t ö r r e
sammanhängande komplex av
odlad jord är en nödvändig förutsättning
för modärn storbruksdrift”. Detta
sammanfaller fullständigt med vad
undertecknad skrev, nämligen: ”Om nu
jordbrukets produktivitetsstegring
ofrånkomligt sammanhänger med stordriftens
tillämpning, är det samtidigt lika klart,
att en mönster-stordrifts första förut-
sättning är stora arbetsområden, ja
kanske större områden än våra största
jordarealer. Det är ej utan att den tanken
tränger sig på att våra kronoegendomar
— i stället för att styckas, böra vidgas.
Vore det ej tänkbart, att de lämpa sig
till att bilda kärnan i stora, enhetliga
jordbruk, förvaltade av en kunnig
ledning, vars kompetens är av offentliga
organ kontrollerad?”
En småbruksförsvarare vid
lanlbruks-mötet — konsulenten Ekeroth — måste
delvis retirera. Han yttrade nämligen i
en replik, att om stordriften behöver
rationellt ordnade byggnader med
elektrisk drift, är det å andra sidan tydligt,
att det mindre jordbruket bör, s å
långt det är möjligt, följa med i
denna utveckling.
Så långt det är möjligt! Felet är att
möjligheterna därvid räcka inte långt.
Då är det ärligare att erkänna, att den
ekonomisk-tekniska lagen — må den än
verka ofördelaktigt för de gamla
små-bruks-idealen — gäller för jordbruket
lika väl som för industrin. Då ge sig
även konsekvenserna själva — för ett
socialdemokratiskt partis program och
verksamhet. Vi få åter ”revidera” oss
ut ur en återvändsgränd.
Slutligen ett argument med
anknytning till dagens stora tilldragelser.
Genom krigets följdföreteelser — framför
allt de ömsesidiga blockadåtgärderna
och vidgning av begreppet kontraband
— har ju nu särskilt Tyskland avstängts
från livsmedelstillförsel och hänvisats
till nästan uteslutande egna förråd och
hjälpkällor. För att förbygga hunger
och hungerpanik har då staten klokt och
i rättan tid med bistånd av
arbetareorganisationerna reglerande ingripit i
fråga om spannmålsförråden, deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
