Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Carleson, C. N.: I jordfrågan - Händelser och spörsmål - Undén, Östen: Makt och rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelning och priser.
Konsumtionen har i ett slag ”socialiserats”.
"Statssocialism” växer alltså i dessa
dagar på de primära behovens
omiråde, och säkerligen stå vi
blott vid början av
nödlägesexperimen-ten. Intressanta ifppslag torde även
vara att vänta på andra håll: se t. ex.
införande av ett rätt frikostigt
vinstan-delssystem i de engelska verkstäderna.
Nog av: vad kriget framtvungit av
solidaritets- och självuppehållelseåtgärder
kan få sin fortsatta verkan i den en
gång återvändande freden. Har sam-
hället av ”force majeure”-skäl en gång
tagit ett steg till kontroll av
livsmedlens distribution ligger tanken nära, att
även taga nästa steg, som särskilt måste
sätta de jordbesittande klassernas
patriotism på prov, nämligen att låta
staten gripa in i livsmedels-p r o d u k t i
o-n e n. Här är säkerligen ett område, där
tysk organisationsförmåga kunde föra
tingen långt framåt med ledning även
av det rika, statistiska material, som
krigets tvingande omständigheter
tvivelsutan bringar överblicken av ett
stort lands hushållning.
Händelser och spörsmål,
Makt och rätt.
I en punkt är våra svenska
nationalisters krigsfilosofi en ömklig
halv-mes.yr, jämförd med Treitschke’s och
Bernhardi’s. Man vill hos oss inte öppet
kännas vid den rena makt-förkunnelsen,
undantagandes sådana tänkare som Sven
Hedin. Är det månne vår ställning som liten
och maktlös stat, som återspeglar sig ända
in i krigsideologin? Eller har förhållandet
Finland-Rvssland satt sitt spår i lärorna?
Se t. ex. på docenten Böök. I sin
uppsats om Kriget och kulturen (Essayer och
kritiker 1913—1914) avsvär han energiskt
den öppna maktdyrkan: ”Vi tro
visserligen icke att kriget är en uppenbarelse av
den gudomliga världsviljan, vi vägra att
böja oss för maktens majestät, vi vädja från
vapenlyckans genius till ändra och högre
gudar.” Och han stämplar som en s o f i s m
”att ställa upp mot varandra två
principer, makten och rätten, i de
konkreta gestalterna kriget och freden”.
Hör vidare denna indignerade protest:
”Mot det grova och klumpiga slagordet
åligger det oss atl protestera, i förnuftets
och sanningens namn. Man måste ha ett
föga nogräknat rättssinne, om man
ickekan urskilja rällskränkningarna och
övervåldet, maktens tyranni, annorstädes än på
slagfältet. I hela den mänskliga tillvaron
står kamp, och i varje stund duka rätten
och sanningen under för makten. Om vi
endast hålla oss till det politiska livets
olika former: är diplomatien kanske det spel,
där den svaga rättvisan vinner? ... Och i
det inre statslivet, på den demokratiska
parlamentarismens oblodiga slagfält — är
det de sakkunniga, lidelsefria, objektivt
prövande dornaina, som där ha avgörandet i
sin hand... De som bullersammast
utropa, att den militära styrkan inte är
detsamma som rätten, tyckas egendomligt nog
sällan erinra sig, att politisk och
diplomatisk makt begår hänsynslöst övervåld i all
stillhet, och de tyckas alldeles ha glömt
bort, att den rättmätiga sak, som skulle
ha dukat under i djupaste fred, kan slå
sig fram till seger på slagfältet.”
Herr Bööks ohejdade vana att röra sig
med sofismer har väl gjort det till ett
behov för honom att omtolka även den
banalaste sanning till en sofism, innan han
förmår uppta den i sitt medvetande.
Vilken djupsinnig reflexion, att världen i freds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
