Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Händelser och spörsmål - Undén, Östen: Makt och rätt - Lorén, S. G.: Arbetarnas intressekontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lid inie är full av rättfärdighet, atl ”i
varje stund duka rätten och sanningen under
för makten”! Och vilket kärkommet
tillfälle måtte det inte vara för herr Böök
att protestera i ”förnuftets och sanningens
namn”.
Eller är det medvetandet om att slåss
mot väderkvarnar, som framkallar allt
flåsande.
De som tala om makt och rätt i
sammanhang med krig och fred, mena helt
anspråkslöst, att en mellanfolklig tvist kan
lösas med maktmedel eller på rättslig väg.
Vad ”rätt” i detta sammanhang betyder,
kan ju herr Böök fråga juristerna. De skola
också kunna upplysa honom om, att den
moraliska rättvisan kan komma till korta
även inför våra inomstatliga domstolar, men
att de ändock hä kommit till den
orubbliga övertygelsen, att i längden juridisk
rätt tjänar rättfärdigheten bättre än
näv-rätt. Samma uppfattning är så djupt rotad
i det allmänna medvetandet, alt den som
principiellt håller på nävrätt som ideal, i
inomstatliga eller mellånstatliga
förhållanden, misstänkes sakna intresse för att
rättfärdigheten i längden skall segra. Och med
allt fog.
Men man bör kanske inte kritisera
sådana utbrott som herr Bööks, utan i stället
vara tacksam för indignationen. Så länge
nationalisten inte yves över att dyrka
”maktens majestät”, är ej allt hopp ute.
Den som reagerar mot anklagelsen att sätta
makt före rätt, bör kunna rent logiskt
drivas till att erkänna det berättigade i en
moralisk värdering av mellanstatliga
förhållanden. Därför kan också den
svenska nationalistpressens reaktion mot
Italien — hur den än intellektuellt må
bedömas, med hänsyn till exempelvis samma
tidningars absolut motsatta ståndpunkt i
den belgiska frågan — anses som en
ljuspunkt i den svenska förmörkelsen. Man har
till och med fått höra det lilla
fysk-nalio-nalistiska skränbladet i Malmö, Sk. Aft., i
upprörd ton fråga, om då inte samma
moral skall gälla för stater som för enskilda!
Kanske får man bevittna en dag, att herr
Böök själv höjer sin stämma till protest
mot omoraliskt våld stater mellan, i stäl-
let för att i stum resignation inför hårda
fakta ödmjukt avstå från alla värderingar.
»Arbetarnas intressekontor».
Sedan den 15 januari 1913 har vid
Huskvarna vapenfabriks aktiebolag varit i
verksamhet ett s. k. arbetarnas intressekontor.
Syftet med detta intressekontors
inrättande angav bolaget vara att bereda arbetarna
tillfälle att på gynnsamma villkor ordna
sina ekonomiska förhållanden.
Dylika intressekontor äro upprättade vid
flera storindustriella etablissemang i landet
och i Stockholm har ju frågan om ett
sådant för kommunens arbetare och
tjänstemän varit på tapeten. Det kan kanske
därför vara av intresse att se, hur
verksamheten avlupit vid ett av dessa
intresse-kontor.
Intressekontoret vid Huskvarna bolag
åtager sig att enligt uppgörelse fullgöra
medlemmarna åliggande betalningsskyldighet
i den mån avsättningar av resp.
avlöningar förslå. För detta ändamål uppdelas
summan av ifrågavarande utgifter under
rninst 20 av årets avlöningar.
Medlem av intressekontoret åligger
obligatoriskt att avsätta erforderligt belopp till
betalning av honom under året belöpande
skitter och avgifter till allmänna
sjukkassan, samt dessutom 1 kr. pr avlöning för
insättning å sparkassa, tills sparade medel
uppgå till minst 25 kr.
Avsättningar för andra ändamål, såsom
It,’ra, försäkringspremier, ränta och
amortering sv lån, likvidering av skulder m. m.,
göres ef!er frivillig överenskommelse med
int ressekontoret s föreståndare.
Im-.ai.ta medel göras räntebärande i
bank-inrättning, och räntan gottgöres insättarna.
I händelse avdragen under årets första
månader icke äro tillräckliga att bestrida
medlemmarnas löpande utgifter, äger
intressekontoret att med bolagets, medel
lämna eiforderliga förskott. På samma sätt
kan medlem understödjas vid iråkad
sjukdom eller ekonomiska svårigheter genom
lån av bolaget. Tiden för återbetalning
av dylika lån är beroende av
omständigheterna, men kan i vissa fall utsträckas
till 3 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
