Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1915 - Händelser och spörsmål - Lorén, S. G.: Arbetarnas intressekontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medlemmarna äga att anlita kontoret
kostnadsfritt.
Under år 1913 var antalet medlemmar i
delta intressekonior 330, 1914 steg
medlemsantalet till 406 och i år till 510.
För att giva en föreställning om i huru
stor utsträckning intressekontoret i
Huskvarna sysslar med arbetarnas ekonomi
återge vi här första årets inkomster och
utgifter.
Inkomster: Kr.
Avdrag å medlemmarnas ar-
betsavlöning ............................82,030:83
Kontanta insättningar ................3,986:44
Av bolaget utlämnade lån............27,204:42
Summa kr. 113,221:69
Utgiiter:
Skatter ........................................22,113:92
Räntor och amortering av
egnahemslån ....................................13,535:07
Banklån ........................................4,053:83
Hyror ............................................8,252:65
Brand- o. livförsäkringspremier 2,451:53
Sjukkasseavgifter ........................5,102:63
För köpta varor ............................843:94
Återbetalda äldre lån ................867:29
Återbetalt å under 1913
beviljade lån ........................................16,909:03
Till likvidering av
medlemmarnas skulder för vivre,
bränsle, möbler, kläder, sjukvård
m. m..............................................10,003:81
Medlemmarnas kontanta uttag.. 8,707:61
Innestående å sparkasseräkning 10,084:99
Medlemmarnas till år 1914 till
bolaget balanserade skuld .... 10,295,39
Summa kr. 113,221:69
Som man ser är det förnämligast
skatter och egnahemslån, som
intressekontoret har att ombesörja. Men även posten
”vivre, möbler, kläder m. m.” är avsevärt
stor, vilket tyder på att kontoret tillika fått
(>n rent hushållsekonomisk uppgift.
Härigenom blir i realiteten intressekontorets
ekonomiska verksamhet obegränsad och får
möjlighet till övervakande av den
enskildes privatliv, som ingen annan
organisation äger. Arbetarna i Huskvarna synas
ingenting ha emot en sådan utveckling, att
döma av den alltjämt stegrade
anslutningen. ”Omsättningen” under 1914 har stigit
till kr. 178,799:10. Avdrag å avlöningar
ha under samma år gjorts till ett belopp av
140,172:11.
Det är att märka, att även arbetare,
vilkas ekonomi redan är så väl ordnad att
de för den skull icke behövde anlita
intressekontoret. likväl av bekvämlighetsskäl
göra detta. Det ligger onekligen en fördel uti
att för årligen återkommande utgiftsposter
en gång i början av varje år få träffa avtal
med intressekontorels föreståndare om att
likvidera när betalningsterminerna infalla
och därigenom slippa ifrån varje besvär
härmed.
Odisputabelt är ock, att inrättandet av
ett intressekontor blir till fördel framförallt
för arbetsgivaren. Eventuella
framställningar från arbetare om tillfälliga lån för
sjukvård, bostadsbygge m. m., som ju ofta
förekomma vid ett stort industriellt verk,
avspisas nu mLd svaret: Gå till
intressekontoret och hjälp er själv. Den ringa
utgiften för upprätthållandet av ett sådant
”kontor” erlägger gärna arbetsgivaren i
vetskapen om att han därigenom befriats från
många framställningar och tidsö’dande
undersökningar.
Å andra sidan ligger naturligtvis den
faran nära till hands, att arbetaren blir
alltför mycket beroende av sin arbetsgivare,
ja, att äntressekontorsidén skulle kunna
verka i den riktningen att sänka lönerna
eller åtminstone hålla dessa nere vid
samma belopp,’ oaktat förhållandena krävde
höjning av dessa. I vad mån så kan vara
förhållandet är ännu för tidigt att yttra sig
om, då institutionen ännu är ganska ny och
ej vunnit tillämpning i större utsträckning.
När en arbetsgivare under dylika former
erbjuder arbetarna sin hjälp, är det icke
alltid säkert att oegennyttiga motiv varit
drivfjädern. Därför böra naturligtvis arbetarna
här som i andra fall noga pröva vad som
kan vara nyttigt eller icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
