Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1915 - Hedén, Erik: Engelsk och tysk imperialism. II - Palmstierna, Erik: Europas Förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seger hade betytt ökad självständighet för
Polen och minskad möjlighet för
Rysslands erövringsplaner. Men ehuru
Preussens konung kände vissa
sympatier för dennes sak, anslöt han sig dock
till det motsatta lägret och erbjöd
kejsaren en ansenlig härhjälp mot
Frankrike; det var ej hans fel att anbudet
blott delvis antogs. Dock förtjänar den
då regerande konungen Fredrik
Wilhelm I (1713—40) det vitsordet, att han
i stort sett främjade en fredlig politik.
Annorlunda blev det när hans son
Fredrik II kom på tronen; andra dater
var det som skulle driva en beundrande
tysk eftervärld att giva denne
tillnamnet ”den store”. Knappt hade han
tillträtt regeringen förrän han tillställde
ett världskrig, som satte hela
Mellan-och Väst-Europa i lågor samt sträckte
sina verkningar österut till Ostindien
och västerut till det inre Nord-Amerika.
Därom i en tredje och sista artikel.
Europas Förenta stater.
För TIDEN av ERIK PALMSTIERNA.
Anm.: En del uppgifter i denna, artikel
.äro hämtade från en föreläsning av N i c o
van Such telen betitlad ”Europé
United” och vilken ingår som n:r 3 i en av
holländska kommittén ”The European
Federation” utgiven skriftserie.
I denna tid, då sinnena äro starkt _
upprörda, är jordmånen rik på idéer och
förslag, vilka syfta att bereda en
bestående fred. Åtskilliga av dessa äro väl
närmast att betrakta såsom lösa
hugskott utan någon fast rot i det
samhälleliga livet och de sopas helt säkert
undan av händelsernas eget förlopp.
Andra åter mana fram erinringar om
tidigare strävanden. De bygga sina
ansträngningar vid erfarenheter vilka
vunnits av våra föregångare och söka med
begagnande av rådande förhållanden
skapa grundval för det nya, vilket måste
komma. Mången av dem, som med iver
•omfatta dessa mognande tankar,
saknar emellertid vetskap om deras förut-
tillvaro. Nytetens behag kläder dem i
hans ögon och med den första
entusiasmens värme hänger han sig åt deras
förverkligande.
Nu höra vi från skilda håll
stämmor vilka påyrka - ett upprättande
av Europas Förenta Stater. En
sammanslutning av dess folk till
inbördes stöd genom en serie förslag, skulle
såsom intet annat ge stadga åt det
mel-lanfolkliga livet och förhindra
uppkomsten av krigiska förvecklingar. Denna
tanke är långt ifrån ny. Den har
redan århundradens historia bakom sig.
Så i alla avseenden vitt skilda
gestalter som Napoleon och William
S t e a d ville med våld grundlägga ett
världsrike, vars fasthet vore borgen för
en säker fred. Det framgår av
Napo-leons uttalanden att han efter
romarrikets förebild önskade skapa en
världsstat som under sitt hägn och genom sin
makt upprätthålla freden. Stead, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
