Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Jacobi, A.: Äktenskapets sekularisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
••
Äktenskapets sekularisering.
För TIDEN av A. JACOBI.
Alt äktenskapslagstifningen blev en
av de stora frågorna vid 1915 års
riksdag får nog delvis tillskrivas den
omständigheten, att ifrågavarande reform
blev färdig för genomförande vid en
tidpunkt, då flertalet av de politiska
spörsmål, som annars äro ägnade att sätta
lidelserna i svallning, av kända skäl
voro skjutna i bakgrunden. Eljest intaga
ju för närvarande de
sexualreformatori-ska spörsmålen en tämligen
undanskymd plats på de politiska partiernas
dagsprogram. Det enda egentliga försöket
till opinionsbildning kom från vissa
kvinnoorganisationer, och även här
blev, som t. ex. fru Wicksell vid etl
tillfälle med visst beklagande framhöll,
frågan ej upptagen till deball, förrän hela
lagprojeklet förelåg utarbetat i detalj,
och det knappt kunde bli fråga om
annat än alt godkänna eller avslå. Vad
kvinnorna beträffar, torde denna
bristande uppmärksamhet på förarbetena
till reformen, inom parentes sagt,
delvis hava berott på en inom
kvinnorörelsen utbredd önskan att uppskjula varje
mera genomgripande lagstiftning på
detta område, så länge ej båda könen
ägde tillfälle alt direkt göra sina
synpunkter gällande i riksdagen. 1 övrigt torde
den nu preliminärt genomförda nya
äk-tenskapslagstiflningen kunna anses i
huvudsak hava motsvarat de
fordringar, som från konservativt håll bruka
uppställas som idealet för en s. k. sund
reform: Vad som här lagfästs, är i
huvudsak i överensstämmelse med den
rättsuppfattning, som inom det
bestående samhället är gällande; något
överdrivet fasthållande vid ur det verkliga
livet utmönstrade former kunna lagstift—
tarna ej beskyllas för, men ej heller
har något försök gjorts att genomföra
verkligt nya idéer. Att lagen icke desto
mindre på många verkar som en
fullkomlig nyskapelse, beror naturligtvis på
del absolut* föråldrade skick, vari den
förut gällande lagstiftningen på detta
område befann sig.
Lagens antagande av riksdagen
innebar för den modärna rälten en
obestridligen betydelsefull landvinning, fastän
på ell område, där vägen var så väl
beredd för det nya, som skulle
genomföras, att någon allvarligare kamp syntes
överflödig. Liksom i del rikliga kriget
gäller dock i detta fall, att segern ej kan
anses tryggad, innan man även
avslagit motanfallet, och vår konstitution har
åt den reaktionära meningsriktning, som
•i riksdagen förgäves sökte göra sig
gällande, inrymt en replipunkt, varifrån
man ännu kan söka hejda reformens
fullföljande. Den sista instans, där
frågan skall avgöras, är kyrkomötet, en
institution, vilken som bekant i år firar
sitt halvsekelsjubileum och därmed på
ett lysande säll jävar salig bisköp
Landgrens pessimistiska uppfattning om
toleransen inom riksdagens kamrar: den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
