Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Jacobi, A.: Äktenskapets sekularisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidgning av programmet, varigenom
kyrkan med hela sin auktoritet ställer
sig på de mest trångbröstade
samvetenas sida.
Fråga blir då, vad som förmått
prästerskapet att så starkt bryta med den
eftergifternas politik, som det hittills
”för människornas ondskas skull’’ enligt
bibelns egen anvisning fullföljt. Är
detta blott den vanliga förtvivlade
eldgivningen före kapitulationen eller är det
ett tecken till,att den stridande kyrkan
ämnar utbyta sin hittillsvarande
defensiva taklik mot en mera aktiv politik?
En sådan reaktion kan i varje fall icke
nöjaktigt motiveras därmed, att den nya
äktenskapslagstiftningen inneburit
någon ur kyrklig ståndpunkt särskilt
utmanande omläggning av
rättsuppfattningen. Den enda av förändringarna i fråga
om villkoren för skilsmässa, som kan
anses hava någon egentlig principiell
betydelse, är erkännandet av ena
makens rätt att under vissa förhållanden
bliva fri, utan att behöva vare sig andra
makens medverkan eller formliga bevis
på något brottsligt förhållande från hans
sida. Skilsmässa på grund av
överenskommelse har däremot, som känt är,
redan genom nu gällande lag varit
möjliggjord, om ock ej öppet erkänd som
tilllåten. Denna utvidgning, som ur social
synpunkt har nog så stor betydelse, kan
för religiös uppfattning ej anses
innebära någon revolution, enär kyrkan aldrig
erkänt äktenskapets bestånd eller
upplösning såsom i något avseende
beroende på makarnes ömsesidiga samtycke.
Lika ofattbart är, att upphävandet av
trolovningens och lysningens djupare
rättsverkningar för kyrkan kan synas
som någon samhällsupplösande reform,
då kyrkan under alla tider såsom osed-
lig bekämpat den folkuppfattning, enligt
vilken en förbindelse, som blott
föregåtts av trolovning eller lysning,, anses
hava samma karaktär som ett
vigsel-•fäst äktenskap.
Hade det med hänsyn till kyrkans
maktställning i det borgerliga
samhället varit nödigt att fortfarande låta
kyrkolagen hålla någorlunda jämna steg
med civillagstiftningens utveckling,
skulle kyrkan utan tvivel nu som förut
kunnat bekväma sig till att jämka
moralteologiens krav efter den samhälleliga
rättsuppfattningens utveckling. Av de
sakrament och ceremonier, varmed
kyrkan sökt sätta sin prägel på det
borgerliga livets alla förrättningar, har
brudvigseln kanske varit den allra
viktigaste. Genom att kyrkan ägt fastställai
villkoren för äktenskaps ingående och
upplösning, bekräfta eller vägra
tilltänkta förbindelser, har varje
samhällsmedlem i livets viktigaste
angelägenheter blivit ohjälpligt beroende av
kyrkan. Det behöver blott erinras om, hur
ett nöjaktigt inlärande av kyrkans
lärosatser för ej så länge sedan var villkor
för vigsels erhållande. För bevarande
av detta inflytande har kyrkan i det
längsta sett genom fingrarna med, att
det heliga äkta ståndets ideal i
åtskilliga. stycken förfuskats. Trots detta har
emellertid kyrkans anspråk att ensam
äga rätt alt legitimera mänskligt samliv
ej kunnat upprätthållas. Genom det
valfria civiläktenskapets införande
förbehöll sig den borgerliga staten att även
utan kyrkans hörande bekräfta
förbindelser, som ingåtls i överensstämmelse
med samhällets lagar. Samtidigt
medgav staten dock även kyrkan att genom,
sitt av slaten avlönade prästerskap
fortfarande meddela den äktenskapliga väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
