Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11, 1915 - Örne, Anders: Om monopolistiska organisationer inom jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
producenter och där bolagsformen skulle
totalt svika. Medlemmarna kunna
bindas för en betydlig tid framåt och inga
tyngande skyddsbestämmelser sådana
som bolagslagens ställa sig hindrande i
vägen för det fria handlandet.
Med kooperation i vanlig mening har
emellertid en sådan verksamhet föga
eller intet att göra. En jordbrukarnas
av-sättningsförening kan vara lika strängt
kooperativ som en inköpsförening eller
en konsumtionsförening. Men i
motsats till dessa två former av
kooperation har den under givna
omständigheter lätt att urarta till en organiserad
samverkan för att med utnyttjande av
producenternas gemensamma intresse
pressa priset uppåt, även om
marknadsläge och produktionskostnader icke ge
anledning därtill.
På mjölkproduktionens område kan
en förening med monopolistiska
tendenser ernå en starkare ställning gent
emot samhällets ingripande än på de
flesta andra. Spannmål eller liknande
varor äro hållbara en längre tid. Man
kan lättare kontrollera dess produktion
och behandling. I kritiska tider kan
staten bestämma ett maximipris samt
genom hot om tyångsuttagning i någon
mån reglera priset och skaffa varan ut
på marknaden. Med mjölken förhåller
det sig annorlunda. Den kan icke
tvingas fram, om jordbrukarna vilja
bedriva obstruktion mot offentligt
ingripande. Enda sättet att avskära
möjligheten till konstlad prisstegring i
Stockholm torde för tillfället ligga i en
effektiv utsträckning av järnvägsnätet
och, så långt det låter sig- göra, i
stegring av den producerade mjölkens
mängd inom de genom bättre
kommunikationer för mjölkleveranser till hu-
vudstaden nyöppnade områdena samt
slutligen i åstadkommandet av ett
fristående och konkurrenskraftigt
distribu-tionsföretag, som kan mottaga mjölken
från de av monopolet oberoende
producenterna.
Genom bildandet av Lantmännens
mjölkförsäljningsförening ha
konsumenterna fått den första vinken om vad de
ha alt vänta på livsmedelsmarknaden
under de närmaste åren. Inom kort
kommer man att söka lägga nya varor
under lokala eller nationella monopol. I
fråga om brödsäden gäller det nu
särskilt att se upp med strävandet att
skapa spannmålslagerhus och i samband
därmed införa exportbevis. De
nämnda lagerhusen kunna, om de anordnas
på rikligt sätt och spannmålstullarna,
borttagas, bli samhället till gagn, men det
system, till vars införande man velat
locka statsmakterna att medverka, är
ingenting annat än ett försök att lägga.
grunden till en producenternas
spann-målskartell — med statsunderstöd.
Lyckas det att lägga konsummjölken och
spannmålen under monopolistisk regim
över hela landet, så kommer därnäst
turen till köttet, smöret, osten, äggen,
trädgårdsprodukterna o. s. v..
De som främst ha anledning att
intressera sig för hindrandet av en dylik
utveckling äro konsumenterna, men;
även de små jordbrukarna, vilka båda
parter skulle råka i ett trälaldigt
beroende av de monopolföretagen
dirigerande stora jordbrukarna och
affärsle-darna. Värst ställer sig saken utan allt
tvivel från konsumentsynpunkt. Såsom
undertecknad många gånger förut på.
skilda ställen framhålilt, finnes det
knappt något annat värn för
konsumenterna än organisation i enhet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
