Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Hedén, Erik: Svensk litteratur och utländskt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyckades denna i m’otsa(s däremot
bryta reaktionens bojor, vart politiskt
övervägande liberal eller rent av
revolutionär och upprörde världen genom sina
sociala samhällsskildringar. Intressant
är, att Almqvist också hyste sympati för
socialismens franska och engelska
utopister.
Över huvud slod Sverges liberala
diktning, vilken renl poetiskt stod långt
under den romantiska, visserligen också
under tysk påArerkan —■ ty i Tyskland
härskade då en revolutionärt liberal
diktning, vars mästare Heine och vars
ledare Herwegh var — men det blev
framför allt i Frankrike och England
den fann sina ledande ideal.
Fredrika Bremer stod både som
person och som författarinna i stark
och fruktbärande beröring med
ang-losachsisk kultur. Tidens talrike
romanförfattare och ännu talrikare
författarinnor följde främst franska samt
även i någon mån engelska mönster
(Marie Sophie Schwartz). Blanche har
flera gånger skildrat Paris och haft
franska förebilder till flera av sina
lustspel. Bland lyrikerna tog den främste,
C,. V. A. Stra.nberg, såsom ung starkt
intryck av Herwegh och hans krets men
blev också vår förnämste
Byronöversättare och har hänfört hyllat
frihetssta-den Paris som kulturvärldens hjärta:
Ilur samhällsformerna ha .skiftat,
här står dock släktenas förnuft
som med sin vinge ständigt viftal
sin svalka i den kvava luft.
Nästa diktarsläktleds främste man
Snoilsky var också i sin ungdom och
första mannaålder en försångare för
liberalismen — 1850-talets segrande,
1860-talels sörjande, 1870-talets
nästan förstummade och 1880-talets so-
cialt uppväckta liberalism. Han
fröjdades med det frigjorda Italien 1858
•—60: led med det krossade Polen
1863, blödde med det stympade
Danmark 1864 och tystnade med
det slagna Frankrike 1870 — ty
även under Napoleon III :s kejsardöme
var detta kontinentens mest liberala
makt. Han översatte hälst Goethe men
därförutom blott (av hans samlade
skrifter att döma) fransk och engelsk dikt.
Han har ägnat Byrons minne en av sina
ståtligaste Italienska bilder och
i en annan sjungit om Venedigs lott,
medan det lydde under Österrikes välde,
med ord, vilkas eko man kunde tycka
sig höra — om man blott ändrar
Danmark och Ungern till Belgien och
Serbien — i det lidelsefulla talet om det
ännu obefriade Trieste, vilket föregick
Italiens inträde i världskriget. Hör:
Adrias yngling fattar du din heder
att få stickas in i tyska leder?
Vita vapenrocken
sitter prydligt på en välväxt slav!
Känner du väl värdet av din lycka
andra i din ordning alt förtrycka?
Ungerns, Danmarks jämmer
är en seger just att skryta av!
Ej heller de mer konservativa skalder,
som verkade under medlet av 1800-talet
kunna kallas förtyskade. Bottiger var
en hänförd tolkare av den hävdvunna
svenska hänförelsen för Italien.
Bernhard Elis Malmström var väl till sin
. filosofiska åskådning närmast tyskt
påverkad men eljes allsidigt intresserad
för världslitteraturens mästerverk från
skilda länder.
Något liknande kan sägas om
1860-talets vittra ungdom, ”signaturerna”,
vilka i regeln följde stillare tongångar
än Snoilsky. Den röjer tyska
dikt-påverkningar men också andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
