Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Hedén, Erik: Svensk litteratur och utländskt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edvard Bäckström tolkade
Viktor Hugo och andra fransmän.
Själva den litterära konservatismens
hövding G. D. av Wirsén var på intet
sätt ensidigt tyslc utan ägde en mycket
mångsidig språklig, vetenskaplig och
vitter bildning. Hans älsklingsskald var
den förnäme men på intet sätt
reaktionäre engelsmannen Tennyson.
Viktor Rydberg fick sin
teologiskt-filo-sofiska lärdom från Tyskland men
saknade ingalunda beläsenhet i andra
länders vetenskapliga litteratur. G-oethe
var visserligen den skald, som mest av
alla fångade hans håg och tolkarmöda.
Men han tog även, särskilt i sina
romaner, intryck av anglosachsiske
författare. Han försvarade Byron mot det
skamlösa förtal, som senast hos oss knäsatts
av Per Hallström. Han översatte ej
blott pessimisten bland Tysklands
radikale diktare, den ädle Nicolaus Lenau,
utan ock amerikanen Edgar Poe. Han
älskade högt den engelske klassiskt
upproriske lyrikern Swinburne. Framför allt
stod hela hans åskådning i skarpaste
motsättning till den Bismarckska
maktfilosofin. Han stod på Danmarks sida
mot Tyskland 1864, och år 1870 höll han
visserligen mied Preussen men blott mot
Napoleon den III — när Frankrike vart
republik, gav han det sin sympati.
Framför allt har ingen svensk gjort mer
än han för att rädda vårt språks
nordiska egenart mot förtyskning.
•
När så 8 0-talet kom, vart dess
resning mot inhemska fördomar på samma
gång en litterär protest mot den
segeryrande tyska andan. Från England fick
det sin filosofi, Darwin-Spencers utveck-
lingslära samt Stuart Mills lycko- och
nyttemoral. I Frankrikes ur nederlagets
mark uppblomstrande
verklighetsdiktning fann det sina litterära
mönsterbilder. Strindbergs rastlöst
forskande och otröttligt mottagliga
ande lärde ju från alla möjliga håll,
även från Tyskland, men sina
främsta läromästare fann han i regel ej
där. Han greps djupt av Schiller men
kritiserade Goethe, medan Shakspeare
blev hans främste dramatiske och
Dickens hans förste prosadikt-mästare. Han
tog hellre sin filosofi från Buckles
realistiska historieuppfattning än från
Kants rena tänkande. Hans socialism
går tillbaka på Rousseau, medan han
stod skarpt kritisk mot Marx. Hans
blick för jordfrågan öppnades av
franska och anglosachsiska ekonomer av
Henry Georges färg. Hans korta
aristokratiska fritänkarperiod stod ju under
Nietzsches tecken, men hans religiösa
mysticism var franskt påverkad (Sar
Péladan). Politiskt sett var för honom
allt tyskkryperi fullständigt uteslutet, i
ungdomen av hans starka svenskkärlek
— ”han glömde ej”, säger han själv,
”att det segrande Preussen varit en
gammal svensk provins” — i ålderdomen av
hans nyvaknade radikalism.
Då 9 0-talet, vår andra vittra
storhetstid, i likhet med den tidigare
romian-tiska vände sig mot en franskt-engelskt
påverkad diktperiod, skulle man även då
väntat en förnyelse av tysk anda. Men
därav syns mycket litet. Heidenstam
hämtade, hur mycket han än numera
må kalla sig german, sin starkaste
inspiration från Österlandet och Södern,
Selma Lagerlöf från gammal svensk
tradition. Fröding, den allsidigaste av dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
