Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Hedén, Erik: Svensk litteratur och utländskt inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla, översa.tte lika mästerlikt engelske
frihetsdiktare — Burns, Byron, Shelley
—■ som tyska (t. ex. Lenau). Vad han
ansåg om det ”heroiska tyskeri”, som
just nu hotar uppsluka världen, det
visar bäst ett par strofer ur dikten E n
tysk flickunge.
Därinne i salongen,
de gjorde fin musik,
det sikrek och skröt i sången
och dröp av romantik.
Det var så mycket ”Weinen”1
och ”Gluth”2 och ”Heldenmuth”3
— jag gäspade i .smyg och gick
i Wintergarten4 ut.
En kaktus stod och tänkte
på varats gåta tyst,
och under lagern blänkte
en kejsar-Wilhelms-byst.
”Der Heldenmuth”, ”das Denken’’0
och romantikens låt!
Jag var så led vid allting tyskt
och svor en ”Schwere Noth.”6
Per Hallström var framför allt
anglo-sachsiskt bildad den tid han betydde
något. Karlfelt är säkert mycket och
troligen mest beläst i engelsk litteratur.
Levertin var, ensidig i all sin
mångsidighet, obetingat fransman. Ja också
den 80-talsdiktare, som på 90-talet
verkligen syntes helt förtyskad, Ola
Hansson, ryckte sig vid det nya
århundradets början resolut ur preusseriets
armar och sjöng om ”det sköna Frankrike,
min kärlek”. De verklighetsdiktare, som
även under 90-talet funnos, hade
ända från början sina sympatier
avgjort inriktade åt samma håll: så
Hjalmar Söderberg och Anna Branting.
Samma motvilja mot tysk ensidighet
utmärker det yngre diktarsläktet.
Os-siannilsson är med all sin beläsenhet
även i tysk diktning öppen tyskhatare
och framför allt beundrare av anglo-
1 gråt. 2 glöd. 3 hjältemod. 4
vinterträdgården. 5 tänkandet. 6 ”svår nöd”, svordom
ungefär jämförlig med ”tusan bövlar”.
sachsisk kultur. Marika Stjernstedt är
franskt uppfostrad och har tagit starka
intryck dels från engelsk dels från
slavisk litteratur. För Ludvig Nordström
har mästaren framför andra varit den
franska burleskens filosofiske fader,
romanförfattaren Rabelais. Anna Lenah
Elgström röjer med all sin iver att
fördöma England lika mycket som Tyskland,
iydligt engelska kulturpåverkningar
men knappt några (yska. Samma tycks
vara förhållandet med Elin Wägner.
Österling delar sitt översätfarintresse
opartiskt åt alla de stora länderna,
likaså sina litterära essayer; han har
rentav under kriget haft ett vänligt ord för
Italien. Algot Ruhes och ulan tvivel även
Sigfrid Siwertz’ litterära mästare
äro fransmän, Gustaf Hellströms främst
engelska. T. o. m. hos
högerförfat-tarne märker man övervägande intryck
från engelsk konservatism såsom hos
Sven Lidman eller fransk såsom hos
Böök; först under världskriget har
denne pliktskyldigast börjat sätta
Deutsch-land uber alles. Den som djupast av
alla inträngt i tysk kultur, Vilhelm
Ekelund, har ock hånat det moderna
Tyskland blodigare än någon. Även den
allmänna världsåskådningen har vida mer
påverkats av amerikanen James och
fransmannen Bergson än av någon tysk.
Däremot är onekligen fackvetenskapen
nästan helt och politiken i hög mån
förtyskad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>