Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Hedén, Erik: Svensk litteratur och utländskt inflytande - Carleson, C. N.: Jordbrukets driftsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kes inflytande är numer ofarligt för vår
nationalitet men Tysklands farligare än
någonsin. Hittills ha vi lärt av
Tyskland liksom av andra folk, när de haft
något stort att bjuda oss, men varje
försök, del må ha kommit från
Tyskland eller från annat håll, att
monopolisera vår läraktighet, och undertrycka
vår egenart har energiskt tillbakavisats.
Hittills...
Jordbrukets driftsform
För TIDEN av C. N. CARLESON.
Med sina vidder oupplagen jord och
sin glesa, ojämnt fördelade befolkning,
har Sverge ännu karaktären av elt
ko-lonisationsland. Redan detta
förhållande och kanske i all synnerhet just detta
torde vålla, att meningarna om den för
oss lämpligaste driftsformen inom
jordbruket i hög grad gå i sär.
I augusti-september hade
”Aftonbladet” rörande denna fråga: ”stordrift
eller smådrift” anordnat en enquéte, där
dock tyvärr de egentliga småbrukarnas
röster kommit att saknas, medan
svaren huvudsakligen lämnats av
godsägare och agronomer samt en och annan
representant för s. k. ”bondejordbruk”.
Trots den ensidighet, som till följd
därav måste vidlåda de olika meningarnes
utrönande, ger enquéten likväl en
ganska god inblick i, med vilket intresse
man i jordbrukskretsar följer
företeelserna på livsmedelsproduktionens och
livs-medelsdistributionens områden i tider,
då kriget alldeles särskilt skjutit dessa
spörsmål fram i förgrunden.
I de avgivna svaren är det särskilt
för oss socialdemokrater två moment,
som äga. det största intresse, nämligen
dels den uppmärksamhet, som ägnas
frågan om den Marxska koncentrations-
teoriens riktighet för jordbrukets
vidkommande, djöls . d!em elektriska
kraftens eventuella betydelse för
driftsformen. Det har ju en lång tid hetat, all
för jordbruket gjorde sig gällande en helt
annan ekonomisk regel eller lag än
för industrin, men denna hypotes
syn.es nu i viss mån rubbad bland
jordbrukarna själva genom den
senaste tidens framsteg och uppslag
i fråga om den nya drivkraftens
större tillgänglighet och de ökade
möjligheterna även i avseende på priset för
densammas tillgodogörande. Därigenom
har då även uppenbart den Marx’ska
teorien förlänats ny aktualitet.
Prof. J u h 1 i n-D a n n f e 11, som
liksom de flesta enquéte-deltagarne
intar en mellanståndpunkt, gör
följande viktiga anmärkning: ’Från
stats ekonomisk synpunkt
(alltså vad krigets erfarenheter ju
alldeles särskilt framhävt) är det
önskvärt, att jorden lämnar största
möjliga skördar, men småbruket kan i
allmänhet ej uppdriva skördemängden så
högt som det större jordbruket.”
Därvid berör han alltså den för
nutidssam-hället med sin starka industrialisering
avgörande frågan: avkastningen. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
