Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Carleson, C. N.: Jordbrukets driftsform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smådriftens framtidsmöjligheter. På sin
höjd anser han den kunna bära sig i
trakter kring industrisamhällen med de
möjligheter läget ger för direkt
försäljning. Pekande på de medelstora
jordbruken (70 å 200 tunnland) anger
han emellertid den klara utvecklingsliiv
je, som måste farligt skära över det lilla
jordbruket, i orden: ”De stora godsen
måste industrialiseras för att
att kunna drivas med fördel”; därmed
kunna de gå i spetsen för att driva fram
jordbruket. När kriget, en gång lyktat
med den erfarenheten även given oss,
vilket väldigt försprång det givit
Förenta staterna, skola vi kanske bli mera.
benägna att förstå, att
rationalisering av godsbruket är en förutsättning
för att hela. krigets många sår.
Från socialdemokratisk synpunkt kan
det nu ej nog ofta betonas, att den
enskilde lille brukarens utkomst, om än
så behjärtansvärd, likväl ej får
skymma, blicken för vad ett helt land,
vars halva befolkning är hänvisad till
industri och handel, kan tarva i fråga
om inhemsk tillgång på och tillförsel av
livsmedel. Det är ett sådant
utvecklingsskede, som marxismen, vilken
agronomen A. B o 1 i n betecknar som
”vederlagd” (se Tyskland just nu!) i fråga om
jordbruket, har förutsett. Hr Bolin
behöver ju endast fråga agronomen E. E.
Grandé, hur han kunnat göra den
”marxistiska” iakttagelsen, att
inköpspriset å maskiner är lägre i storbruk
än i smådrift; av honom skulle han då
få det högst ”marxistiska” svaret, att det
beror därpå, att de inom den
sistnämnda ”ej få så lång användning årligen”.
Det stämmer alltså fullständigt med den
”ekonomiska lagen” inom indu-
strien, vars a och o är arbetets
jämna, obrutna gång. Men för övrigt
presterar hr Bolin sats på sats till förmån
för stordriften: Som utopi betecknas a 11
jords uppdelning i småbruk; han
erkänner vidare, att ”erfarenheten från de
trakter, där det uteslutande eller
huvudsakligen finnes mindre gårdar, knappast
visar, att jordbruket eller produktionen
där står högst, utån snarare
t v ä r t o m”, och -— fullföljande en fullt
modern tankegång — med även
storkapitalistens förakt för
smådrifts-för-eningsväsendets ”otymplighet”
framhåller han slutligen även stordriftens
större möjlighet att experimentera.
Alltså den mest koncentrerade
”marxism”, som icke förlorar något av
sin äkthet’ genom att. ur Marx’
skildring av produktionsbetingelserna i det
moderna samhället upptaga kapitalets
behov av alltid och lätt tillgänglig
arbetskraft f och för exploatering eller,
såsom det heter på hr Bolins
arbetsgivarespråk, för ”erhållande av extra
a.r-betskraft”. Det är god logik i ett, ora
än kapitalistiskt ensidigt fattat
framstegs plan.
En försiktig general är
statskonsulen-ten A. Östergren: Hans ”å ena
sidan” och ”å andra sidan” vittnar om,
hur åsikterna vackla och delas, och det
är ju en bekväm, ehuru egentligen
ingen lösning att säga, att utvecklingen
icke gynnar någon särskild storleksklass.
A ena sidan spådde Marx fel, å andra
sidan är storbrukets roll -—• ”ej
utspelad”, men intet rum lämnas det
sannolika, att den gamla, vårdslösa
godsdriften kommer att avlösas av andra
metoder undér sam
hällsinspektion att organisera och leda jordens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
