Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Holmberg, G. H:son: Fredsidéns kretsgång och modifikationer genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i folkrätt i och med staternas
försvinnande som enskilda suveränia.
makter.
Den första bland Quidings
folkrättsliga regler i ”Europas grundlag” lyder:
Alla europeiska samhällens
förening i ett europeiskt s a m li ä 11
sförbund.
För detta ändamål måste Europa
underkastas en ny indelning eller
gränsreglering, som sålunda är Quidings
andra folkrättsregel. Denna
gränsreglering verkställes efter nationaliteter i
stället för efter stater, såsom det nu
föreslås exempelvis i en bland
fredsskrif-ierna i dagens så benämnda
krigslitteratur, nämligen i Dickinsons till
svenskan nyligen översatta och i D. Y. Gr.
-— Laboremus’ skriftserie upptagna
broschyr ”Kriget och vägen till fred”;
ett krav som för resten är allmänt bland
nutidens pacifister. Quiding utgår för
sin del från kommunen, såsom den
första ”nationella” enheten; de nationella
kommunerna sammanföras med
vederbörligen tagen hänsyn till
”naturförhållanden, språk, lynne och seder” samt
efter en närmare bestämd och
motiverad norm i härad; häraden i land’;
landen i riken; rikena utgöra tillsammans
det europeiska folkförbundet, som
Quiding ger benämningen av stat. Här
begagnas,. som man finner, benämningar
av ursvenskt Ursprung. Men på
benämningarna lägges alls ingen vikt; det
enda viktiga är för honom
indelningsgrunden. Quiding utgår från
kommunen, som på hans tid var föremål för
djupgående historiska studier och nya
betraktelsesätt, dels emedan han i
överensstämmelse med sin kommunistiska
samhällsuppfattning anser, det ”en pri-
mär regering icke kan tillbörligt sörja för
större antal undersåtar än högst några
få tusen”, dels emedan den i de
moderna staterna centraliserade
regeringsprin-cipen är förkastlig som produkt av gäng’
na tiders erövringskrig och
uppmuntrande till fortsatt erövring och
expansion. Vart och ett av de femi ”distrikt”
eller territorialområden, vari Europa
uppdelas, har var sin självständiga
styrelse och förvaltning, sina egna lagar
och sitt eget rättsväsen, men vilka stå
i ett sådant organiskt samband med
varandra, att närmast större distrikts lagar
stå i gällande kraft före det närmast
mindre distriktets, alldeles som t. ex. i
Tyska rikets federerade stater
rikslagar-na stå i gällande kraft före de enskilda
staternas eller i Nordamerikas förenta
stater, varest var och en av de förenade
staterna äro självständiga i allt, som
icke hör till unionens maktområde, eller
i schweiziska edsförbundet, där varje
kanton är en självständig republik i
allt, som ej hör till förbundets
verksamhetsområde.
Europas indelning på nämnt sätt vore
a priori naturligtvis icke omöjligare än
de nutida engelska fredsapologisternas
förslag att efter kriget ordna Europa
”efter nationaliteter i stället för efter
stater”, ty även med bibehållandet av
nutida statsväsen skulle ju detta ävenledes
ha till följd en radikal omflyttning av
befolkningarna inom en del stater, ge
upphov till nya stater och nya
gränsregleringar mellan de därav berörda
staterna, stater av uteslutande tyskar,
danskar, ryssar, polacker, ukrajnare,
fransmän, italienare, engelsmän o. s. v.
Henrik IV:s och Napoleon I:s
sammansmält-ningsplaner voro även nog så radikala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
