Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 1915 - Holmberg, G. H:son: Fredsidéns kretsgång och modifikationer genom tiderna - Jacobson-Undén, Agnes: En bok om Belgien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land och folk som föremål för
egande. Det förenade Europa eger
ävenledes, som faller av sig självt,
ett gemensamt mått- och viktsystem, ett
likformigt penningväsen o. s. v.
Quiding förespår ett sista storartat
krig, som komimer att utkämpas mellan
de stormakter, vilka då ”spela herrar
på täppan” och till vilka ”en och
annan” av de mindre makterna nolentes
volentes måste sluta sig, innan Europas
folk blivit förenade under en gemensam
räit. Dét ”storartade” kriget har kon>
mit och utspelas under våra ögon.
Europas internationalär tills
vidare ett obekant x.
Så ha vi i det föregående sett en
mängd världsfreden åsyftande, i
kretsgång löpande och genom tiderna
modifierade fredsförslag, för vilkas tillkomst
olika motiv varit bestämmande: rent
egoistiska, såsom t. ex. konung Henriks
förslag, som ville, om möjligt, störta ett
medtävlande välde för att i dess ställe
få skapa elt nytt, kanske lika
tryckande dynastivälde, lika väl som rent
mänskliga, givetvis utmärkande för de
socialistiska projekten. Bland de många
namnen ha vi haft särskild anledning
att stanna vid ett svenskt, visserligen
utan de andra namnens ryktbarhet,
vilket dock icke annat betyder, än alt han
aldrig blivit nog uppmärksammad. Det
är en känd och många gånger bekräftad
sak, att utån vänner eller förespråkare
blir även det bästa verk obeakta.t av
de många. Och det. är, säga kännare,
sed i Sverge att glömma, åtminstone
till en tid, som kan vara nog så lång,
vården om eget hus av intresse för de
utländska namnen. Quidings
halvsekelgamla fredsprojekt är naturligtvis
icke mer möjligt eller omöjligare än
andra därmed besläktade förslag, vilkas
skapare för alltid fästs på
litteraturhistoriens blad. Men det kan finnas
tankar nedlagda i de drömda förslagen, som
båda kunna vara värda att tänka på
och som i sin genialitet helt enkelt äro
storslagna. Sådana tankar finns det
hos vår landsman N. H. Quiding,
rådman i en liten svensk landsortsstad i
det förra århundradet.
En bok om Belgien.
E. Waxweiler: Har Belgien själv vållat sitt öde?
För TIDEN av AGNES JACOBSSON-UNDÉN.
Under krigets första månader
utgjorde den belgiska frågan ett huvudämne
för alla krigsdaskussioner såväl i de
krigförande som de neutrala länderna.
Från början tycks den emellertid inte
existerat som problem för Tyskland:
neutralitetsbrottet var nödvändigt, alltså
riktigt. Den kraftiga opposition, som
denna teori om den starkes naturliga
rätt framkallade runt om i världen kom
tyskarna att söka annan motivering för
sitt handlingssätt. Man lät Tyskland
och Belgien helt enkelt byta roller.
Tyskland blev den förorättade. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
