Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Carleson, C. N.: En amerikansk tänkare - Jungnér, Richard: Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det arv, som denna filosof-idealism
lämnat oss i sin enhets- och helhets-blick
över tingen. Det ligger en djup
sanning i Emersons ord, ej minst därför,
att det svarar mot ett oförgängligt
behov hos vårt intellekt, att ”en gissning
ofta är mer fruktbringande än
en orubblig visshet”; ej minst
naturforskningens hävder bekräfta denna
sanning; hans yttrande vidrör vad han
själv även antyder, nämligen
diktens, poesiens betydelse för
själslivets
förnimmelsestyrka. Denna själsliga styrka, som
vår tid kanske alltför ensidigt sökt hos
förståndets systematisering och
deskrip-tion, har även ett organ i känslan,
kanske alltför förbisett, det andra lodet i
vår varelses urverk; den tidigare
människan var sannolikt mer omedelbar,
mer intuitiv.
Emerson har även bättre än någon
givit oss religionens väsen och kärna
och därmed en fast grund för
avvisandet av dogmreligionernas och
kyrkornas förmätna anspråk. Djupare än av
all ”rationalistisk” opposition träffas de
av hans definition på religionen: ”Den
gör himlen och bergen sublima, och den
är stjärnornas tysta sång.’”
Motsatsen kan sägas om kyrkor,
sekter och teologer, som aldrig ana
”lagarnes lag”, aldrig kun na. det.
Hos en Schopenhauer, pessimisten,
och hos en Emerson, optimisten,
iakttaga vi vidare en gemensam dragning
till Österlandets visdom. Är det ej värt
att beakta, alt tänkare med så olika
tonfärg över sin åskådning som dessa
båda sänka sin blick ned i den
österländska kontemplationens
skattkammare? Det säger oss även något om en sida
av västerländsk psyke, om värdet av
ett ”inre skådande”, antingen det nu
ger oss en ljus eller mörk blick över
livet.
Här kan jag sluta, endast
tilläggande, att Emerson väl icke hade varit
Car-lyles mångårige vän, om han icke delat
dennes förkastelsedom över vrångheten
och orättfärdigheten i nutidens
samhälle. ”Socialism” eller vad vi nu vilja
benämna det — nog av: Emerson
kräver av sin samtid ett svar på frågan:
”Ha vi förtjänat vårt bröd i dag genom
användande av hela vår energi till dét
allmänna bästa”?
Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
För TIDEN av RICHARD JUNGNER.
Var och en, som under de senare
decennierna följt med utvecklingen av -de
stora frågorna på biologiens och särskilt
på ärftlighetslärans område, måste för-
våna sig över att icke någon kraftigare,
på vetenskapliga bevis grundad gensaga
blivit synlig i tidningarna mot det
chauvinistiska och grundfalska men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
