Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Jungnér, Richard: Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
da från rasbiologisk synpunkt
varken mer eller mindre än ett
bortslösande av släktets goda egenskaper,
vilka skulle kunnat göra sig gällande i ett
kommande led, ingenting annat än ett
förödande av kommande generationers
människovärde.
I detta sammanhang torde också
böra erinras därom, att även
siukdoms-epidemier, vilka ofta beledsaga
krigen och starkt decimera trupperna, —
kronovraken som då äro hemima, kunna
bättre skydda sig mot epidemier än de
personer som .befinna sig i fält ■—
kunna verka såsom ett nedrivande urval,
ehuru de icke sällan under kampen för
tillvaron i synnerhet under fredfetid
bortplocka huvudsakligen de svagare
individerna och då bliva för rasen
uppbyggande. Emigrationen av
friska, starka och begåvade individer
skadar också i hög grad det samhälle, från
vilket den företages, men gagnar i lika
hög grad det land som mottager
immigrationen. Efteisom nu samtidigt
förflyttningen gäller dåliga individer, så
uppkommer, då det gäller
genomsnittskvaliteten hos släktet i sin helhet, ett
utjämnande. Skadan och gagnet av
förflyttningen blir i stort sett för båda de
ifrågavarande länderna och sålunda
också för det kommande släktet i sin
helhet tämligen lika.. Men i
betraktande därav att individerna genom
förflyttningen väl oftare komma på sin rätta
plats i livet än motsatsen och
därigenom utan tvivel kunna gagna
mänskligheten mera, så bidrager väl
emigrationen, i någon mån till en högre
utveckling av homo sapiens, vadan den
i motsats till nutidskrigen snarare bör
betecknas såsom ett uppbyggande än
såsom ett nedrivande urval..
När nu ett enda krig skulle kunna
åstadkomma en sådan sänkning av
släktets kvalitet som de nämnda siffrorna
ange, så är det lätt att göra sig en
föreställning om hurudan denna skulle
bliva efter serier av långa nutida krig.
Talen skulle då kanske till och med
för själva krigsivrarna bli fullkomligt
förkrossande.
Var och en opartisk som studerat
särskilt den nyaste tidens historia med
eftertanke och därvid haft
uppmärksamheten riktad så långt möjligt är på a 11 a
hithörande faktorer, måste instämma i
det påståendet, att såväl den andliga
som den materiella odlingen under
avsevärd tid efter långa krigsperioder står
lägre än efter en längre tid av fredlig
utveckling.
Nu frågas det: skulle icke släktet så
småningom återigen kunna bliva bättre
beskaffat efter slopandet av en sådan
mängd goda arvsenheter? Härpå kan
man helt enkelt svara, att proportionen
mellan goda och dåliga arvsenheter
sådan densamma tedde sig efter kriget hos
släktet kommer att bli oförändrad,
såvida icke antingen ytterligare. en mängd
friska, starka och begåvade individer
bortryckas, i vilket fall släktet i ännu
vida högre grad försämras eller
såvida icke de sämre arvsenheterna så
småningom utrangeras, vilket kan
försiggå endast genom kampen för
tillvaron under loppet av en lång
fredsperiod, eller såvida icke
nykombinationer eller mutationer uppträda,
varigenom förändringar både till det bättre
och till det sämre möjligen skulle kunna
uppstå. Men vi skola., innan vi gå att
besvara den framställda frågan, i största
korthet redogöra för vad som menas
med mutationer och ännu några andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
