Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Jungnér, Richard: Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enkla begrepp på ärvtlighetslärans
område.
När på grund av vissa ytire
impulser nya egenskaper uppträda hos en
individ, så nedärvas nämligen dessa ej
på en kommande generation, såvida icke
könsplasmat hos individen i fråga
påverkats av dessa yttre impulser. Om
nya ärftliga egenskaper på detta sätt
uppträda, så kallas förändringen
mutation.
När egenskaperna ej nedärvas utan
endast uppträda hos individeit i fråga,
så kallas förändringen eller
variationen för ren modifikation eller
fluktuation. Genom korsning eller
bastardbildning (hybridisering) mellan
olika raser uppkommer en
nykombi-nation. När en frisk släkt gifter in
sig i en sjuk eller tvärtom, så har man
också betecknat detta med namnet
nykombination.
Bland de nedärvda egenskaperna sker
sedan ett naturligt urval
(selektion). De individer som då genom yttre
och inre egenskaper blivit danade i
överensstämmelse med den miljö, uti vilken
de befinna sig, utväljas så småningom
under kampen för tillvaron och fortleva,
under det att de som icke passa för
omgivningen, dö bort. De kroppsligt och
intellektuellt väl utvecklade
individerna segra i striden, de svaga och
ointelligenta gå sin undergång till mötes.
Detta kallas ett uppbyggande urval.
När däremot onaturliga ingrepp och
naturkatastrofer inträffa eller när
naturliga händelser av sådan art förekomma,
att de bättre’ individerna icke mer
passa in i sin miljö, utan endast de
sämire, varvid de bättre i kampen
för tillvaron så småningom eller på
en gång gå sin undergång till
mötes, under det de sämire bli kvar,
så kallas ett sådant urval nedbrytande
eller nedrivande.
I samband med dessa förändringar
torde det emellertid vara nödvändigt
att här i största korthet beröra även en
annan faktor i utvecklingen.
Eftersom mutation är liktydigt med
plasmats förändring till den grad att
även könscellerna påverkas, varigenom
egenskaperna nedärvas på den därpå
följande generationen, så vore det
måhända riktigt, att mutationen i vissa fall
uppfattades såsom ett sista ’— ehuru,
såsom nämnt, sällan förekommande
och ännu föga känt — moment uti
individens anpassningsprocess. Individen
är nämligen ej sällan så plastisk, att
den så småningom i sin organisation
kan anpassa sig till vissa yttre intensiva
inflytelser, så att nya, dock icke —-
åtminstone icke omedelbart.— atavistiska
egenskaper uppstå. Förmågan att så
småningom utbilda sådana egenskaper
kallas anpassningsförmåga.
Anpassning är sålunda, då det är fråga om
individen, ingenting annat än en art
fluktuation. Men fluktuationen kan
också bero på tillfälliga och momentana
krafter, som verka under en kort
period av individens utveckling. Vid a
n-passningen påverkas flertalet,
eller samtliga stadier av indiyidens
utveckling med undantag av det första
eller könscellernas stadium.
Vid mutationen påverkas även eller
enbart dessa, celler varigenom nya
egenskaper uppkomma hos individen,
vilka sedan gå i arv på den följande
generationen. I mo\sats till
könscellerna, vilka även kadlas gam eter* be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
