Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1916 - Jungnér, Richard: Världskriget ur rasbiologisk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnas de övriga cellerna hos växterna
och djuren för somaceller och
utgöra tillsammans vad man kallar
so-mat.
För att ännu bättre förstå
ärftlighets-lärans viktigaste grunder, vilja vi välja
«tt exempel. De undersökningar, vilka
den amerikanske biologen Tower
gjorde på Goloradoskalbaggen lämnade
följande resultat:
a) Yttre faktorer (temperatur och
fuktighet), som blott påverka somat (under
puppstadiet), frambringa tydliga
förändringar, vilka emellertid ej hålla sig
längre än i samma generation, som
påverkats av ifrågavarande faktorer.
b) Yttre faktorer (temperatur och
fuktighet), som verka på skalbaggarnes
fort-plantningsceller under deras
utveckling, framkalla förändringar, som hålla
sig generation efter generation och
sålunda äro ärftliga.
c) Flera av de enligt b) medelst
experiment framkallade fenomenen finnas i
naturen inom geografiskt
begränsade område. Denna
sistnämnda iakttagelse är av det allra
största intresse.
Men varken en successiv anpassning
eller en momentan fluktuation kunna
enbart äga någon atavistisk betydelse.
Endast en förändring i könsplasmat kan
medföra ärftlighet.
Det äger sålunda sin riktighet vad
Lundborg säger att det ”redan nu
är i hög grad sannolikt, att ny
kombination, mutation och
selektion (urval) äro de förnämsta
orsaks-momenten till all utveckling i världen i
såväl gynnsam som ogynnsam riktning,
sålunda till hela den fylogen etiska
utvecklingen, d. v. s. till de levande
organismernas gradvisa fullkomning å ena
sidan samt till degenerationsfenomenen
å den andra”.
*
Skulle nu kanske genom dessa
naturens medel de genom världskriget
ödelagda bättre egenskaperna så
småningom kunna återvinnas?
Genom en mer eller mindre
omfattande nyk o mb i n a t i o n med
andra raser skulle ju detta dock
icke lämpligen kunna ske, även om
därigenomi den vita rasen, så
degenererad densamma genom krigen
komme att Bliva, skulle fördelaktigt
påverkas, enär ju i så fall rasens bestånd
såsom ren skulle hotas.
Vi kunna naturligtvis icke heller
försöka att försvara vår dåraktighet att
ställa till krig med att hänvisa till
Mendels lag och säga, att denna lag
visar, att friska individer kunna
uppträda i en tredje generation genoin n y
-kombination i den första av friska
och sjuka arvsenheter, någonting som
väl ständigt förekommer i naturen,
liksom också lika ofta sjuka individer
kunna uppkomma genom kombination av
friska och sjuka. Både det ena och det
andra överensstämmer med Mendels
1 a g. Dessa förhållanden i naturen
utjämna dock varandra. Men när de
bättre individerna hos ett folk stupa i
krig eller därunder på annat sätt bliva
urståndsatta att fortplanta Uäktet, så
finnes här ingen faktor, som utjämnar
förlusterna.
#
Mutationerna däremot, menar
man kanske, skulle kunna giva upphov
till en bättre ras lika väl som till en
sämre. Men dessa, av vilka man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
