Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1916 - Palmstjerna, Erik: Det kritiska handelsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppförde järnmalm såsom
krigskon-traband och vår export därför
stoppades över Narvik. Emellertid
ordnades detta den 29 okt. efter
förhandlingar, men om än järnet
frigavs uppkommo nya artiklar å de
engelska kontrabandslistorna.
Dessutom stadgades följande:
1. Villkorligt kontraband å
fartyg, ’ destinerade till neutral hamn,
skall kunna konfiskeras, om varorna
äro konsignerade till order eller
skeppshandlingarna ej utvisa, vem
som är mottagaren, ejler utvisa
mottagare inom ett fienden tillhörigt
eller av honom ockuperat område.
2. I föregående fall påvilar det
lastägaren att bevisa lastens
ickefientliga destination.
3. Om på för vederbörande
statssekreterare tillfredsstsällande sätt
ådagalägges, att fientlig regering
förser sin krigsmakt med
förnödenheter från eller över neutralt land,
äger statssekreteraren bestämma att
utan hinder av
Londondeklaratio-neris bestämmelser fartyg, som för
villkorligt kontraband till hamn i
sådant land, är underkastat
beslagtagande.
Dessa bestämmelser fingo en
mycket allvarlig betydelse för den
neutrala handeln. Läran om ”den
fortsatta resan” skulle tillämpas,
bevisskyldigheten läggas på lastägaren
och beslagsrätten utsträcktes.
Tyskland i sin ordning upptog den
24 nov. 1914 trävaror som
krigskon-traband, tydligen för att gentemot
oss använda bytesmedelspolitik, och
långa förhandlingar började nu,
vilka först slutade den 18 april 1915.
Det var såvitt jag kunnat förstå
första gången man inslog på denna
väg att tvinga de neutrala till vissa
eftergifter.
Nästa erfarenhet var den nya
krigföringen. Tyskland utströdde
gentemot folkrättens stadganden mi-
nor utanför den brittiska
Nordsjökusten i allmänna farvatten och vår
ångare S :t Paul förliste den 2 sept.
Denna tyska minutläggning gav
engelska regeringen — d. v. s.
am-ralitetet — anledning att den 3 nov.
förklara hela Nordsjön såsom ett
”militärt område” — ett nytt
begrepp således — och det
proklamerades att ”all vessels will be
exposed to thé gravest dangers ” (9 ’a 11a
fartyg utsättes för de allvarligaste
faror”) som icke vilja följa vissa
angivna router. (Hr Hildebrand
underlåter att anföra åberopandet
härav i amiralitetets kungörelse: ”The
Germans have scattered mines
indis-criminately in thé open sea on thé
main trade route from America to
Liverpool via thé North of
Iro-land”. — ”Tyskarna ha strött ut
minor utan urskiljning i öppna havet
på huvudvägarna från Amerika till
Liverpool via Irlands nordkust.”)
Den engelska regeringen nöjde sig
likväl icke härmed utan minerade i
sin ordning vidsträckta områden
och varnade själv för sina
vaktfartygs framfart.
Därmed kom de facto hela
Nordsjön i blockadtillstånd.
Tysklands svar blev ”Die
Be-kanntmachung” den 4 februari
1915, vari det bl. a. heter: ”Die
Ge-wasser rings von Grossbrittanien
und Irland einschliesslich des
ge-samten englischen Kanals werden
hiermit als Kriegsgebiet erklärt”
— ”Vattnen runt om Storbritannien
och Irland jämte hela engelska
kanalen 9 ’förklaras härmed vara
krigsområde” och fr. o. m. den 18
februari tar en under
vattensblockad sin början. Vilket som helst
fientligt handelsfartyg som
befinner sig i dessa farvatten skall nu
förstöras utan att det alltid blir
möjligt att rädda manskaps och
passagerares liv, och vidare hotas de
neutrala: ”Auch neutrale Schiffe lau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
