Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1916 - Palmstjerna, Erik: Det kritiska handelsläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ses nödvändigt för fartygets
visite-ring och kontroll av
skeppshandlingarna införa fartyget i hamn för
att göra denna procedur. Även
tyskarna ha ju f. ö. flerfaldigt gånger
gjort på samma sätt.
Allmänheten borde upplysas
härom. Jag är alldeles viss om att på
okunnigheten härutinnan beror en
hel del indignationsutbrott. Vi vilja
med andra ord icke erkänna det
faktiska förhållandet att en blockad
råder och att en sådan icke undgår
att enligt av oss åberopad rätt
inskränka de neutralas rörelsefrihet i
mycket hög grad.
Den andra anmärkningen är den
att man står på en mycket kinkig
ståndpunkt, när man försvarar en
rätt vilken dels på grund av den
nya krigföringstekniken icke kan i
alla avseenden tillämpas, dels på
grund av handelslivets utveckling
visat sig kräva normerande
bestämmelser, vilka nu faktiskt saknas.
Härtill kommer att de krigförande
äro så gott som samtliga världens
stormakter, vilka icke längre
erkänna rätten samt att de båda lägren
under folkrättsarbetets utveckling
alltid stått emot varandra,
hävdande motsatta principiella
ståndpunkter.
Att i detta kaos och inför den
överväldigande styrkan hävda rätten är
en stor och vacker gärning och det i
synnerhet när en svag liten stat
sätter sig detta före. Men det kan
dock icke hjälpas att på längden
räcka icke dess maktresurser. Den
förmår icke ända till slu,t hävda sin
intagna ståndpunkt och med
kännedom härom är det en plikt mot sig
själv staten utövar när den söker
träffa anordningar vilka
tillkännagiva att den söker finna sig tillrätta
så väl som möjligt för att rädda det
värde som dock all rätt och
lagstiftning ytterst skall skydda.— statens
egen tillvaro.
Vi kunna redan nu finna att hur
tappert vi än förfäkta vår
ståndpunkt gör sig dock övermakten
gällande och vi dragas in uti ett nät av
svårigheter och inkonsekvenser, när
vi icke vilja erkänna detta.
Jag tager några huvudmoment.
I. Till en början ville vi icke
erkänna blockaden utan vidtogo
repressalier emot åtgärder vilka
berörde den svenska handeln med såväl
England som Amerika. Vi strävade
genom dessa att få blockaden vad oss
beträffar hävd och ville handla fritt
med det civila Tyskland. Detta har
icke lyckats. Nu äro vi också inne
uti en situation, där vi icke endast
måst erfara blockadens fakticitet
utan vi ha även i flera avseenden
rättat oss därefter.
Regeringen vägrade också att
genom ett konstaterande av det
genomsnittliga årsbehovet lägga detta
såsom grundval för en uppgörelse
rörande den transoceana handeln. Men
nu äro vi dock där att varje
återför-säljning till Tyskland ha vi fått avstå
ifrån under hand och i det
avseendet bli vi mycket sämre ställda -än
danskarna och vår import regleras
emot vår vilja enligt den
”ratione-ring” regeringen bekämpat.
II. Regeringen sökte vidare skarpt
avvisa varje kontroll utifrån och
ville’ förhindra enskilda firmor att
träffa avtal med utländska
myndigheter, men snart offentliggjordes
bomuUsöverenskommelsen, vilken
följts av andra, såsom
metallvaru-. branschens, en del av gummihandeln
— och fler torde följa. Huruvida
strafflagstiftning mot dylikt, vilket
ju tillämnas, verkligen kan eller bör
effektueras må ifrågasättas.
Till Östersjön ingående fartyg
avgiva såsom förut omnämnts sedan
den 18 april skriftlig edlig
förpliktelse till tyskarna om att de
begiva sig till sina svenska destina-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
