Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1916 - Hedeman, Ejnar: Sovande samveten - Hedmansson, Karl: Geniet och proletären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vänta förgäves! Och dock hava
vi fått lära oss även detta, ty vi
hava fått vänta på dem som aldrig
kommo. Men kanske skola de dock
en dag träda ned från Parnassens
höjder, ned till oss som kämpa mot
förtvivlan och tigga om ljus?
Kanske skola en gång åter
frihetssångerna ljuda från länge stumma
lyror, kanske skola sagorna om de
verkliga stordåden ånyo vandra
från mun till mun? Huru mycket
skulle då inte kunna uträttas! Eller
finnes det kanhända ingen sångare,
som kan inspireras av allt det
brusande, kämpande, lidande omkring
oss, av — — — belgiernas
döds-strid för hem och frihet, av folkens
längtan efter fred och försoning, av
alla dessa hjältar i det fördolda,
vilkas gärningar lysa som tindrande
stjärnor genom världsmörkret —
eller någon djärv, trotsig stämma,
som icke tvekar att dundra ut sitt
anatema mot orättvisorna, hatet, de
blodbesudlade brotten, mot allt
detta, som driver mänskligheten
fram mot förnedringens avgrund?
Geniet och proletären.
En socialistisk klassificering.
För TIDEN av KARL HED MÅNSSON,
Det torde icke vara lätt att
taxera en bestämd människogrupps
betydelse för världshushållningen.
Värderingen kan åtminstone, icke
bliva fullt objektiv, ty bedömaren
måste med nödvändighet utgå från
sin egen ekonomiska
samhälls-åskådning. Och då lär det väl ,
oftast hända, att denna åskådnings
syn på de olika samhällsgrupperna
blir grundläggande för värderingen.
Inom denna begränsning står
också den socialistiske bedömarens
domslut, vilket till följd härav icke
kan gälla som riktigt för
icke-socia-lister.
Men inför ”Tidens” publik av
socialistiska arbetare kan spörsmålet
om geniets och proletärens betydelse
i världens hushållning ändå med
anspråk på objektivitet ventileras, ty
läsare och författare stå i detta fall
inom samma begränsnings ram.
Varför geniet och proletären här
sammanställas — de representera
ju den minsta och största
samhällsgruppen — beror på, att dessa båda
grupper förete en ganska stor social
likhet. Båda utgöra för samhället
ypperliga profitobjekt, och såsom
sådana göras de nyttiga för minsta
möjliga ersättning. För geniet
utgår ersättningen i form av beröm
jämte ett pekuniärt vederlag, som
nästan aldrig kan motsvara
prestationens värde, och för proletären är
förhållandet likadant, med undantag
av att även berömmet uteblir.
Dessutom förefinnes mellan dessa
samhällsgrupper den likheten, att
deras betydelse för kulturens och
samhällets utveckling mycket ringa be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
