Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1916 - Hedmansson, Karl: Geniet och proletären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktats? av statsstyrelser och
parlament, under det att militärens,
kapitalistens och företagarens
betydelse i samhället städse varit
uppenbar för de styrande.
Det finnes en stor litteratur om
olika genier, om dem själva och
deras verk, men om geniet som
samhälleligt fenomen, som maktfaktor i
utvecklingen, ha vi ännu ingen
vetenskap. De värden som geniet
skapat genom seklen, ha däremot
ingått i olika vetenskaper och
härigenom gjort dessa rikare, och de
vetenskapliga resultaten ha
därefter blivit tillgodogjorda av all slags
praktisk verksamhet..
Likaså finnes det många böcker
skrivna om arbetets betydelse i
världen, men alltid betraktas arbetet
som någonting självfallet, ett medel
för att göra egendom och kapital
fruktbärande. Arbetet kommer
sålunda i tredje rummet, och dock är
arbetet förutsättningen både för
egendom och kapital. Ty jorden,
egendomen, är det givna, som
genom arbetet får kapitalvärde. Men
icke desto mindre anses kapital och
egendoms kapitalvärde som
förutsättningar för arbete och
arbetsförtjänst. Och proletären som
individ blir härigenom ytterligare
undervärderad, han blir sandkornet i
sandhögen, som icke kommer i
betraktande, när man talar om
sandhögen, liksom sandhögen som
helhet är något underordnat, när den
befinner sig utom räckhåll. Eller
uttryckt utan bild^ Proletären är
obetydlig, arbetet är betydelsefullt,
men endast om det befinner sig
inom räckhåll för kapital.
Och beträffande geniet kan den
gängse åskådningen
sammanfattas: Det geniala verket har
betydelse, särskilt som det med
kapitalets hjälp blir för all
framtid fruktbärande; den
eller den geniala människan har
bekostat hans uppfostran och
experiment, men genifenomenets
betydelse i världshushållningen är
ingalunda av primär art, alldenstund
fenomenet förekommer endast på
grund därav, att kapitalet kan
framskapa de tillräckliga
överskottsvärden, som betinga dess
tillvaro.
Det är emellertid på tiden, att
denna kapitalistiska syn på
samhällets krafter blir föremål för en
radikal omvärdering. Ty nu om
någonsin borde det bli klart för
människorna, att en
samhällsbyggnad, vars grundpelare är kapitalet,
icke förmår giva människorna
trygghet. Det är just de krafter i
samhället, som icke äro arbete eller
geni, som orsakat kriget, nämligen
kapitalismen och milit&rismen. Men
icke desto mindre måste
kapitalismen och militarismen taga
geniet och arbetet till hjälp för sin
blodiga gärning. Geniet tvingas av
kapitalismen till att uppfinna det
ena mordredskapet eftér det andra
och proletären överföres från
produktiv verksamhet till tjänst i
värnpliktsarméerna. All andlig
kraft i världen utnyttjas till
förmån för kriget; statskonst,
ingenjörskonst, vetenskap och filosofi.
Och proletären utanför arméerna
får även han arbeta för krigets
ändamål och under sämre villkor än
eljest. Däremot förtjäna enskilda
affärsmän och industrii dkar e på
kriget, trots de oerhörda utgifter,
som de kämpande staterna få bära.
Men åderlåtningen av kapitalet
medför även sämre villkor för
geniet, trots krigets behov av andligt
arbete. Ty detta krigets behov av
den andliga kraften tillgodoses på
bekostnad av kulturens behov och
den andliga utvecklingen hämmas i
sin växt först och främst genom
bristen på pengar för kulturellt
arbete och i andra hand genom den
nationella isolering, som allt lmltur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
