Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1916 - Bengtsson, Bernh.: Strejkvapnets tidsenlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pital, som tillåter honom föra en
dräglig privatexistens under en än
så lång strejk. Svält tfiskerar han
icke. Sedan står hans organisations
stridskassa till hans förfogande i
och för strejkbrytarvärvriing, för
böter i följd av ouppfyllda
leveranskontrakt m. m. Arbetarnas
ekonomiska stridsberedskap kan
därför aldrig mäta sig med deras
motståndares. Arbetaren, som
vanligen lever ur hand i mun, har, när
arbetsförtjänsten upphör, endast
sitt strejkbidrag att. lita till. Drar
strejken ut på längden,, kommer
snart den dag, då kassan är
ren-skrapåd. Den hotande svälten
frambesvärjer . missmodet,
manfallet börjar och slaget är förlorat.
Redan ur synpunkten av de
moderna arbetsköpareorgamsationer-nas överlägsenhet över arbetarnas,
blir sålunda strejken ett vapen av
mindre och mindre värde för
arbetarna, där det inte rent av antar
karaktären av ett tveeggat svärd,
som sårar den egna klassen värre
än motståndarna.
Men härtill kommer en aniian
väsentlig sak, nämligen att med den
moderna industrins förtrustning
tillika med dess interhatione]la
ka-pitalisering, blir effekten av t. o. m.
den till synes mest vällyckade
strejk så gott som illusorisk. Ty
vad är det för effekt man vill
uppnå med strejken? Jo, att genom
arbetets nedläggande tilltäppa
profitkällan för arbetsköparen och
genom att låta hans maskiner stå
overksamma tillskynda honom så
stora förluster som möjligt. Han
skall gei*om strejken bringas att
resonera som så: Visserligen kom-
mer den av arbetarna begärda
löneförhöjningen att öka mitt
utgiftskonto, men hellre än att
äventyra mitt företags existens ger jag
mig.
Ja, detta är ett mycket plausibelt
antagande; när det gäller en en-
skild, fristående företagare, som
ännu inte uppslukats av någon
trust eller någon bank. Men denne
oberoende arbetsköpare blir en allt
sällsyntare företeelse. Våra dagarj
industriidkare äro merendels
ingenting annat än en bulvan, ett
verktyg, en firmatecknare för det eller
det banksyndikatet, där han har
sitt företag intecknat och pantsatt.
Är det fråga om ett av strejk
drabbat aktiebolag, äger det eller det
bankkonsortiet aktiemajoriteten i
detsamma. Men samma
bankkon-sortium, som finansierar detta, äger
eller är intresserat även i andra
företag inom samma bransch, fastän
kanske i ett annat land, t. o. m. i
en annan världsdel. Ty kapitalet
är, i likhet med proletariatet,
internationellt, men dess
internationalism vilar, som man fått bevittna,
på vida solidare grundvalar än
proletariatets.
Då nu e.i viso arbetsköpares
arbetare nedlägga arbetet, drabbas
varken han eller hans
kapitalförläggare så hårt därav, som arber
tarna tro och åsyfta, därför att de
från arbetskraft inom en viss rayon
avstängda kapitalisterna samtidigt
äro intresserade i andra
företagjn-om samma industri i andra land.
Strejken influerar, som förut i ett
annat sammanhang nämnts, icke i
nämnvärd grad på det konstanta
behovet än de av resp. industri
producerade artiklarna. Medan den
av strejk drabbade arbetsköparens
maskiner stå stilla och hans
arbetare slå dank arbeta deras kolleger
på motsatta sidan jordklotet både
nätter och dar, ifall man antager,
att strejken tar sådana
dimensioner, att förrådet av resp. artikel
tar slut i det land strejken pågår.
Den profitminskning, som de
strejkande tro sig ha åsamkat sin eller
sina arbetsköpare (trust,
aktiebolag etc.) och inför vilken dessa
skulle manas att kapitulera, är så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
