Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1916 - Lorén, S. G.: Kristendomsundervisningen i folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamlja testamentet, likaledes
muntligt meddelade,
.I sammanhang härmed: om jul,
påsk och pingst, korta minnesord
ur bibeln, några psalmverser,
morgon-, afton- och bordsböner,
”Fader vår” och ”välsignelsen”.
Tredje skolåret: För barn
lämpliga texter ur gamla
testamentet, valda ur deras
berättelse-följd.
I sammanhang härmed: korta
minnesord ur bibeln, de tio
budorden och första trosartikeln, några
psalmverser i anslutning till de
första texterna och till kyrkoåret.
Fjärde skolåret: Ett urval
av för barn lämpliga texter ur
evangelierna, huvudsakligen
sådana, som hava berättande form.
I sammanhang härmed : korta
minnesord ur bibeln,
trosbekännelsen, Herrens bön,
instiftelseorden till dop och nattvard, några
psalmverser i anslutning till de
lästa texterna och till kyrkoåret.
Femte skolåret: Ett urval av
för barn lämpliga texter ur
apostlagärningarna; ett urval
bland de texter, som innehålla
Jesu tal och liknelser.
- Katekes: kort inledning,
första huvudstycket och första
trosartikeln. I anslutning till texten
och katekes: minnesord ur bibeln,
psalmverser, valda jämväl med
hänsyn till kyrkoåret.
Sjätte skolåret: Några få
valda texter med centralt religiöst
och etiskt innehåll ur gamla och
nva testamentet. Katekes: andra
och tredje trosartiklarna samt
tredje och fjärde huvudstyckena.
I anslutning till texter och
katekes : avslutande enkel
framställning om bibeln såsom källa för vår
kunskap om Gud, minnesord ur
bibeln, psalmverser, valda jämväl
med hänsyn till kyrkoåret.
Med en sådan kursplan för vårt
lands präststyrda folkskola skola
folkets barn ännu långa tider framåt
och så långt möjligt hållas utanför
det,, som väl ändå avses med
skolundervisningen: att skänka landet
dugande medborgare med
vaket sinne för samhällsföreteelserna
och med förmåga att möta de krav,
livet ställer på dem.
Går man ut från denna
förutsättning, så måste man inför all denna
undervisning, som fått namn av
kristendomskunskap, fråga sig: Ge
då de föreslagna bibeltexterna
tillsammans med
katekesutläggningarna något av verkligt äkta idé- och
livsinnehåll? Den första fordran
för att så skall bliva fallet ligger
väl, allt kannstöpande till trots,
ändå däri, att det meddelade
kunskapsinnehållet vilar på fast grund, att
m. a. o., då det nu gäller en viss
person, som tas till efterföljansvär£
exempel, hans liv och verksamhet
belyses ur verkligt påvisbara fakta.
I vilken sanningsrelation stå månne
de av kommittén föreslagna
texterna till den vetenskapliga
forskningens resultater? Svaret är lätt. De
s. k. synoptiska evangelierna äro
åtminstone icke kända för historisk
sanningstrohet och gäller det att
återgiva vad Jesu lärt eller inte, så
stå de sig lika illa. Den
vetenskapliga forskningen har på ett
obarmhärtigt sätt rivit broarna till de
’ ’kristna sanningarna ’ \
Jag förmodar, att den obefläckade
avlelsen av alla icke blint troende
betraktas som en myt, inför vilken
vårt förnuft och all vår erfarenhet
starkt reagerar. Men kan det då ur
pedagogisk synpunkt vara riktigt
att fortfarande låta barnens
tankevärld omspinna denna oförnuftiga
tes ?
De av kommittén hämtade
texterna ur nya testamentet äro
förnämligast ur Markus, Lukas och Mattei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
