Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1916 - Möller, Gustav: Socialdemokratins partistyrka och socialismens segerutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiällets utvecklingslopp, men därp-i
genast reservera sig beträffande
denna lags giltighet för det kapi’
talistiskt längst framskridna
samhället i världen. Det är mer än
hopplöst, det är taskspeleri.
# &
#
Socialistiska teoretici ha i känslan
av att stöta på den engelska plågan
för marxismen försökt sig på
förklaring till det för alla nppenbara
faktum, att det socialistiska partiets
politiska makt är svagast i det
land, där den borde vara starkast.
K au t sky anför i ”Den sociala
revolutionen” (1902) :
England liar upphört att vara
kapitaUs-mens klassiska land. Dess utveckling
råkar mer och mer i stockning, det blir mer
och mer efter andra nationer, isynnerhet
Tyskland och Amerika och nu börja
rollerna förbytas. England haj* upphört att
visa oss vår framtid, men väl börja våra
förhållanden visa Englands framtid i det
kapitalistiska produktionssättet.
Detta kan förnuftigtvis icke
betyda annat än att Tysklands och
Amerikas kapitalistiska utveckling
numera går i snabbare takt
än Englands. Det kan icke betyda
att Tysklands utveckling redan
passerat det engelska stadiet — icke
ens att densamma nått lika långt.
Följaktligen förklarar icke denna
Kautskys anmärkning, varför
socialdemokratin är så svag i England
men så stark i Tyskland. Däremot
skulle själva förklaringen tydligen
ligga i följande påpekande av Kaut>
sky:
England var kapitalismens klassiska
mark, där det industriella kapitalet först
kom till makten. Det kom till välde,
ekonomiskt övermäktigt ej blott gent emot
de andra klasserna i eget land utan även
gent emot utlandet. Och så kunde det i
fuUaste frihet utveckla de egenskaper, som
jag betecknat som för detsamma egendom-
liga. Det avstod från ett våldsamt
tiU-bakahåHande av de aTbetande klassernas
och vinnläde sig så mycket mera om att
fredligt söndra dem från varandra genom
att förläna deras kraftigare, organiserade
lager politiska privilegier och genom att
söka med vänligt tillmötesgående köpa
och korrumpera deras ledare, vilket blott
alltför ofta lyckades. Det avstod också
från aUa våldsdåd utåt, fred och frihandel
blev dess lösen; det avslöt fredsfördrag
med boerna och gjorde slutligen min av
att gottgöra Englands århundraden långa
orättvisa mot Irland och giva detsamma
självstyrelse.
Det är uppenbart att dessa
förklaringar äro tillfredsställande, om
det gäller att motivera förekomsten
av en beskedligare och mindre hätsk
socialdemokrati, men ingalunda
socialdemokratins rent numerära
svaghet och betydelselöshet. Gå vi ut
ifrån att ju längre ett samhälle har
nått på sin kapitalistiska
utvecklingsbarn, desto närmare skall det
vara nästa utvecklingsskede —
socialismens — och gå vi vidare ut
ifrån att detta får sitt
förnämligaste uttryck i förhandenvaron av en
stark socialdemokrati — så måste
vi också säga oss att Kautskys
framställning icke förklarar den
fundamentala skillnaden mellan Englands
och Tysklands politiska liv.
Nu menar visserligen Kautsky att
den ”sociala fredens” tillstånd i
England endast är av tillfällig art
och spår förändringar. Han säger:
Den utländska konkurrensen haT
emellertid blivit stark, ja mångdubbelt
övermäktig och tvingar kapitalisterna att
uppgiva allt motstånd mot utsugningen i det
inre, men att samtidigt också söka med
våldsåtgärder försäkra sig om
världsmarknaden. Hand i hand härmed går de högrö
finansernas omhändertagande av
produktionsprocessen. Sedan dess ser det
annorlunda ut i England.–––––-
Till följd av denna omkastning bliva
fackföreningarna av domstolarna på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
